Plötsligt, mitt i brödtexten med diverse förslag till beslut, läste jag i kommunstyrelsens handlingar att Katrineholms kommun ska införa Shared Business Services. En förändring ska, läste jag vidare, ske ”successivt genom köp av tjänster”. Fortsättningen löd: ”Förändring ska vara genomförd till 2013. Kommunstyrelsen uppdras att ansvara för införande.”
Att det handlar om någon sorts delad affärsmässig eller i annan mening gemensam serviceverksamhet förstod jag. Det är ungefär vad de engelska orden betyder. Men begreppet som sådant hade jag aldrig stött på. Och någon förklaring fanns inte i handlingarna. Men ag får anta att beslutsfattarna i Katrineholms kommunstyrelse är så hemmastadda i den moderna, kommersialiserade offentliga affärsvärlden att de inte behöver någon förklaring.
På entreprenad
Själv behövde jag få saken förklarad. Så jag googlade och fick veta att det handlar om att köpa, sälja och framför allt dela tjänster. Att tjänster kan läggas ut på entreprenad, som vi brukade skriva och säga på svenskfranska förr i världen. Till exempel kan ett och samma specialiserade ekonomikontor sälja sina tjänster till flera företag, som i stället för att hålla på med nödvändig sifferexercis får tid att arbeta med sin egen specialitet.
Med lite fantasi kan kan det här bli väldigt långtgående för en kommun. Sammanblandningar av privat och offentligt. Och med diverse tjänster utlagda på entreprenad. Men genom kommunreportern Marlene Hamsch fick jag veta, att Göran Dahlström mycket bestämt och övertygande försäkrat att det endast gäller de av Katrineholms kommun helägda bolagen. Det var lugnande. De helägda bolagen är KFAB och Katrieholm Vatten. Det senare bolaget har endast i uppgift att äga komunens VA-anläggningar. Verksamheten sköts av Sörmland vatten, som Katrineholms kommun bara äger en tredjedel av.
Viktig signal?
Industrihusbolaget KIAB är förvisso indirekt helägt av Katrineholms kommun. Men det ägs direkt till 100 procent av KFAB. Så i realiteten kan det inte betyda så mycket att Katrineholms kommun ska införa Shared Business Services. Samordna tjänster med KIAB kan ju KFAB göra hur mycket som helst redan nu. Men kanske anses det nya begreppet vara en stark, viktig styrsignal. I någon riktning.
Begreppet ingår som en liten del i det stora, kontroversiella förslaget om att slå ihop fyra förvaltningar i Katrineholms kommun till en ny samhällsbyggnadsförvaltning och samtidigt öka kommunens koncernstyrning. Och mot den föreslagna organisationen finns en gedigen misstänksamhet. Trots att koncernen med ett nytt kommunalt bolag lagts åt sidan. Jag vill ingalunda bygga under misstron. Men eftersom den finns är den en realiet som inte ska förtigas.
För mig blev det direkt nyttigt att googla på Shared Business Services. Någon konkret kunskap om begreppets betydelse för Katrineholm kommun hittade jag inte. Men jag fann en annan. Plötsligt stötte jag på handlingar med intressant information om hur det komunala organisationsförslaget arbetats fram. Handlingar som jag borde ha hittat tidigare eftersom de låg öppet på nätet.
Ett rejält beslut
En av handlingarna var ett protokoll från något som kallas CESAM. Det är ett slags samverkansorgan mellan kommunen i egenskap av arbetsgivare och företrädare för fackliga organisationer. Det framgår att de närmast berörda fackliga företrädarna helst vill att de förändringar, som alla är överens om behövs, kan genomföras inom den befintliga organisationen. De vill således behålla de nuvarande förvaltningarna.
Politikerna, utom miljöpartisterna som i kommunstyrelsen reserverade sig mot hela det stora beslutet, vill ha en samhällsbyggnadsförvaltning och då lär det bli så. Och det är klart, att förr eller senare måste det till ett beslut. Det ska helst vara rejält, vilket det nu får antas bli. Men jag får ändå en lätt obehagskänsla när jag läser ett annat av de dokument, ett brev som jag oväntat stötte på när jag googlade på Shared Business Services.
Brevet är undertecknat av representanter för SKTF, Sveriges Arkitekter, Sveriges Ingenjörer, Kommunal och Naturvetarna. Det skrevs för ganska länge sedan, den 16 februari i år och adresserades till en av konsulterna för Skill, den konsultbyrå som efter fullmäktiges återremiss fick uppdraget att göra en utvärdering av organisationsförlaget.
Hårt styrt möte
I brevet framför mycket hård, och med tanke på undertecknarna tung kritik mot utvärderingen. Företrädarna hade inte inför ett möte om saken fått veta vilka frågor som skulle diskuteras. De fick inte ut frågorna för att kunna diskutera dem med sina kolleger och eventuellt återkomma med synpunkter„ "Företaget Skill framförde dock att deras uppdrag var strikt och att bara diskutera dessa frågeställningar, inget annat. Hade vi andra synpunkter skulle vi adressera ett brev till kommunledningsförvaltningen och Mattias Jansson.”
För säkerhets skull tydliggörs: ”Konsulterna styrde hårt vad som fick diskuteras och inte.”
Den här informationen fanns alltså, åtminstone härom dagen, öppet utlagd på nätet. Men jag hade aldrig hittat den om jag hade förstått vad man i det här sammahanget menade med Shared Business Services. När själv sökte information fick jag alltså från nätet så kallad överskottsinformation av intresse.
Eftersom informationen låg ute på nätet var den ingalunda hemlig. Nu undrar jag bara i mitt stilla sinne varför just den här informationen inte lades ut av någin i kommunen på någon mer lättillgänglig blogg, Jag utesluter visserligen inte att så kan ha varit fallet, men i så fall har jag missat den informationen.
All information på nätet är öppen. Men ändå inte alltid så allmän!