Med jämna mellanrum hör man om folk som somnat stående. Det är så fruktansvärt främmande för mig. Jag sover inte i bilen, på tåget, sällan på planet. För mycket ljud, för konstlad sovställning.
När jag var liten sussade jag snabbt och sött. Jag minns tydligt hur mysigt det var att krypa ned i sängen med ett fluffigt, nytvättat duntäcke med en svag doft av något blomparfymerat sköljmedel. Kunde man inte sova någon enstaka gång drack man en kopp varm mjölk och så bums kom John Blund och tog en i handen.
Man brukar prata om morgonmänniskor och nattmänniskor. Jag hör definitivt till den senare kategorin. Ofta är kreativiteten på topp nattetid. Varför sova när man kan skapa?
Men det går som bekant inte att lura kroppen. Så nu ägnar jag kvällarna åt att prova mig fram med knep som ska effektivisera insomningen.
Min andra hälft har ett beprövat trick. Olyckligtvis fungerar det också bara för honom. Det går till så här: han väljer en dvd-film som han sett många gånger, till exempel Terminator 1. Filmen börjar, den illavarslande musiken fyller upp tystnaden i sovrummet och så börjar filmen om domedagens intåg. Efter tio minuter har han somnat. Vad som händer med mig? Jo, jag slukas upp av filmen och det slutar med att jag ser hela filmen trots att jag håller på att slumra in. Nästa natt sätter han på samma film igen – från exakt den plats där filmen slutade och så är det samma visa igen. Han somnar, jag tittar.
Nu kan jag berätta att jag har sett Terminator 1, 2, 3 och 4 ett tiotal gånger och kan replikerna nästan utantill. Men inte hjälper det min insomning.
Vi har också blivit med luftkonditionering. Tänkte att det skulle bli bättre sömn om det var svalare i rummet. Det är bara den lilla detaljen att mackapären brummar på ungefär lika högt som en dammsugare i full gång en meter bort. Så när öronproppen åker ur örat under natten, då vaknar jag. Luftkonditioneringen går verkligen bort.
Ett annat hett tips är att lyssna på klassisk innan man lägger sig. Det kluriga är bara att sedan få musiken ur hjärnan när man väl ska sova...
Kanske har det blivit för mycket av ett projekt, kanske bör jag på studs slänga ut tv:n från sovrummet. Möjligen handlar det just bara om att inte tänka, inte göra, bara vara.
Men till dess att jag hittar nyckeln till en snabb insomning, låter jag det nattliga skapandet fortsätta. "Månljuset ligger vitt om taken, endast Katarina är vaken..."
KATARINA LIBERT