Det ska vara lite lagom slemkladdigt. Och kan man tillverka en variant som ger ifrån sig pruttljud vid klämmandet på det är det extra lyckat, har jag förstått. Det handlar om slajm, den kladdiga lekdegen som under en lång tid varit het för barn att både köpa och tillverka själva. Det cirkulerar mängder av recept på nätet, bara några klick bort från barnfingrar som är ivriga att få fart på egentillverkningen.
Men det är den här egentillverkningen som kan göra familjer lite nippriga... Min sambo har vid flera tillfällen blivit frustrerad över att rakskummet varit slut, trots att han själv varit orakad. Boven är yngsta sonen som outtröttlig laborerar och har gett sig den på att en vacker dag, slutligen, få till det perfekta slajmet av just rakskum, lim och lite linsvätska. Själv är han inte så bekymrad över rakskumskonsumtionen utan har snarare höjt på ögonbrynen över hur stor del av veckopengen som linsvätskan slukar (i det fallet finns det nämligen ingen att tjuvlåna av). Och den stora limflaskan är för länge sedan mindre än halvfull, men utan att slajmet lyckats bli som tillverkaren önskar.
Kanske borde jag vara en ansvarstagande förälder och hjälpa honom att byta bana i tillverkningsprocessen, lämna kemikalierna (som förstås inte är så nyttiga) och gå in på recepten som i stället bygger på potatismjöl, vatten och lite olja. Det kommer dessutom göra att det blir mer kvar av veckopengen.