En ung tjej som suger in kinderna och plutar med munnen. Hon ser rakt in i sin egen mobilkamera under lugg, med ögonbrynen högt upphissade. Ett gäng bilder tas innan hon är klar. Sen följer ett noggrant väljande innan den bästa hamnar på Instagram. Kommentarerna börjar trilla in:
– Fina du!
– Men snyyyyygg.
Tjejen svarar:
– Tack söta och fina du.
– Du är snygg!
Ny kommentar:
– Du är finast.
Antalet som gillar bilden med ett hjärta ökar.
Gillandena på den 14-åriga killens svartvita selfie växer också. Han har en sammanbiten min, en medveten, fast, lätt kisande, blick riktad mot horisonten. Han äger, visar kommentarerna i flödet under Instagrambilden:
– Yes.
– Tuffing.
– Ojojoj...
– Stenhård.
– Tung.
– Svintung.
– Ladykiller.
[fakta nr="1"]
– Vi tar selfies för att få bekräftelse från andra, men också för att underhålla vår egen självbild. Det är en modern spegel, säger fotografen Tomas Gunnarsson, och påpekar att det är en spegel som används av alla.
Unga som äldre, tjejer som killar, och de som inte identifierar som varken eller.
Tomas Gunnarsson, känd som Genusfotografen, vill uppmuntra människor att bryta invanda normer och frigöra sig från alla påhittade ”måsten”.
Han håller med om att selfien ofta är en bild som cementerar gamla könsroller och pekar på studier som visar att redan i 10-årsåldern vet barn hur de förväntas posera på sina självporträtt för att leva upp till de förväntningar de upplever finns av hur det feminina respektive maskulina ska se ut.
Statens Medieråd gjorde undersökningen Duckface/Stoneface för några år sedan och visade då att de intervjuade barnen i årskurs fyra var medvetna om hur könsrollerna förväntas spelas. Barnen berättar att tjejer ska se söta och glada ut, samtidigt som man ska använda bildfilter och inte vara osminkade. Killar ska se tuffa och oberörda ut – anta ett stenansikte. Och en kille ska absolut inte se för fixad och tillgjord ut, förklarar barnen i rapporten, för då upplevs de som bögiga.
– Jag tycker inte att det går att prata om selfies utan att prata om genus, säger Tomas Gunnarsson.
– I selfies speglar vi idealen och normerna vi har omkring oss. Vi visar att vi kan leva upp till hur man förväntas vara och tränar oss på att "göra" femininitet och maskulinitet på rätt sätt. Och om vi lyckas får vi likes, om vi misslyckas möts vi av tystnad eller skratt.
Bäst effekt får alltså den som håller sig inom könsboxen. Och selfiekulturen upprätthåller idag ofta en patriarkal struktur, där femininitet har lägre status än maskulinitet.
– Kvinnan förväntas behaga och inte ta så mycket plats, göra sig mindre på sina bilder. Mannen ska däremot göra sig större, fotografera sig nerifrån, ta upp mer utrymme, tolkar Tomas Gunnarsson selfieuttrycken som många tjejer och killar försöker efterlikna.
Den som tittar i sociala medier-flödet ser att samhället har en hel del kvar att jobba på innan begränsande normer suddats ut.
– Selfies kan bidra till att upprätthålla könsrollerna, men också att spränga dem. Könsrollerna är socialt konstruerade. Ingen är naturlig. ”We were born naked, the rest is drag”, citerar Tomas Gunnarsson dragstjärnan Ru Paul och menar att invanda mönster därför kan konstrueras om genom selfies.
– Vilka regler upplever du att du måste följa i selfien? Vad händer om du bryter dem? Och vem har bestämt dem? säger Tomas Gunnarsson och förklarar att den som vill spränga normer helt enkelt kan testa att göra tvärtom.
[fakta nr="2"]
– Testa att överdriva, ta en överdrivet "kvinnlig" och överdrivet "manlig" selfie, testa att ta en könsneutral selfie (går ens det?), titta hur du brukar ta dina selfies, i vilka miljöer, vinklar och vad du framhäver, och testa helt nya grepp. Skapa karaktärer med selfien och testa vad rollen gör med mig. Vilka selfies är otänkbara för dig att göra och varför?