Litterär afton är ett evenemang som har gamla anor. Redan när bokhandelns grundare Hjalmar Pettersson kom till Katrineholm i början av 1900-talet bjöd han in författare att läsa ur sina böcker. Sedan 1980-talet finns Katrineholms-Kuriren med som arrangör och vi är mäkta stolta över att biljetterna i år sålde slut på ett kick. Många vill komma och få del av ordens kraft.
Böcker är en arena för det fria ordet, precis som dagstidningen. Här möter läsaren texter som skapar bilder av och tankar om samhället. Ord som kan vara början till en förändringskraft, en protest eller en hyllning.
Vi lever i ett samhälle där vi är vana vid att kunna uttrycka oss fritt och använda orden som vi vill. Vi lever i en demokrati, med åsikts- och yttrandefrihet inskrivna i grundlagen. Vi har också världen äldsta tryckfrihetslagstiftning och den ger oss rätt att förmedla olika bilder av samhället och tiden vi lever i. Bilder som påverkar människor och får oss att tycka, tänka och trycka på kring hur samhället ska utvecklas.
Att tända det litterära ljuset har kanske många gånger inte bidragit till annat än en axelryckning. Men när jag tänder det i morgon är det oerhört viktigt. För det finns krafter i dagens samhälle som vill blåsa ut det litterära ljuset för gott, släcka det fria ordet.
Vi har redan sett hur nationalistiska krafter fått genomslag i till exempel Polen, där media nu uppmanas bidra till en patriotisk stämning. Ungern har fått en medielag som ger politiker rätt att kontrollera mediers innehåll. Från Spanien rapporteras hur journalister hånas i direktsändning. I USA återkommer Donald Trump gång på gång till att etablerad media inte går att lita på. Och i Danmark har public service tvingats till stora neddragningar som ger effekt på utbudet.
I Sverige pågår arbetet med regeringsbildningen och vissa vill att Sverigedemokraterna släpps in. I så fall skulle styrande i Sverige också öppna för ett parti som vill strypa det fria ordet. Det som är kärnan i en fri opinionsbildning, i ett fritt tänkande, i en demokrati.
Vadå, är det så illa? Ja, det är det. Och det gäller att sätta ner foten i tid och skydda ljuset, skydda ordet. ”Ingenting börjar som någonting stort. Till och med världens längsta flod, Nilen, börjar som små bäckar i bergen”, skrev Bamses grundare Rune Andréasson i ett insändarsvar.
Och just så är det. Vi får inte låta den lilla bäcken ta fart och dränka det fria ordet. Då riskerar vi till sist att hamna i ett land där makten tystar mångfalden och bara släpper fram enkelriktade bilder, utan regnbågens färger.
Den dagens tänds inget litterärt ljus i Katrineholm.