Scenkonst Sörmland testar nya grepp för att nå publiken

”Scenkonst Sörmland har ett svagt varumärke här i länet. En majoritet av sörmlänningarna känner tyvärr inte till oss, säger Elenor Wolgers som tidigare, under 18 år, arbetat på Folkoperan i Stockholm som marknads- och kommunikationschef.

Förra året inrättade Scenkonst Sörmland en ny tjänst som kommunikationschef. Ut­ifrån den jobbar nu Elenor Wolgers på att hitta den sörmländska publiken.

2010 bytte institutionen namn från Sörmlands Musik och Teater till Scenkonst Sörmland och Elenor Wolgers menar att det troligen hade behövts mer resurser för att få namn­bytet att landa rätt.

– Man ska vara försiktig med varumärkesbyten. Det kräver att man syns väldigt mycket utåt. Och vårt huvuduppdrag består till 70 procent av sådant som inte syns, säger hon och syftar på teater för barn- och ungdomar som är kärnan i Scenkonst Sörmlands verksamhet.

I lokalerna som invigdes 2014 i Munktellområdet i Eskilstuna inryms både en scen med plats för en publik på 100, en konsertlokal som rymmer lika många, skådespelarloger och en fullt utrustad inspelningsstudio. Hit kommer en hel del skolklasser för att se sina pjäser i teater­atmosfär, men till största delen används black box-scenen till repetitioner. Som just nu då fyra skådespelare och tre musiker förbereder sig för att ge sig ut på turné i de sörmländska bygdegårdarna med föreställningen ”Jag kommer härifrån”.

Någon fast scen har Scenkonst Sörmland inte, i stället är det just bygdegårdarna och teaterladan på Nynäs slott utanför Nyköping som är huvudsakliga spelplatser för de offentliga föreställningarna för vuxen publik som varje år produceras.

Eleonor Wolgers anser att en fast plats är viktig för att en teater ska bli ett begrepp och att Munktellstaden bör ha goda förutsättningar för att bli en sådan punkt.

– Här skulle vi verkligen kunna bygga platsen, iallafall på sikt när området växer med fler bostäder. I nuläget är det dock lite väl långt från centrum. Våra lunchkonserter här är välfyllda, men det är på håret att den som jobbar nere på stan hinner hit och tillbaka och dessutom äta lunch.

Framöver kommer Scenkonst Sörmland att bygga varumärke på flera olika sätt.

– Vi tar hjälp av den kommunikationsbyrå landstinget anlitar och kommer att försöka synas mer i sociala medier. Men det är ett arbete som kommer att ta tid, det är viktigt med tålamod och att hålla ut.

För att nå ut till publiken har Scenkonst Sörmland också börjat jobba tillsammans med Studie­förbundet Vuxenskolan.

– Vuxenskolan har redan ett väl inarbetat samarbete med bygdegårdsföreningarna. Vi hoppas att det ska göra att vi når en större publik och bygdegårdarna fylls. För vi vill ju såklart att det ska vara fullt.

Alakoskis ”Laina och fåglarna drog i snitt 41 personer per kväll under de 21 föreställningar som spelades i Sörmland.

– Susanna Alakoski är kanske inte så känd som man tror, funderar Elenor Wolgers. Men i vårt uppdrag ingår att ta hänsyn till nationella minoriteter. Vi har ett samhällsuppdrag och teater är ju mer eller mindre samhällskommenterande. Vi kan inte bara stryka medhårs. Våra arrangörers uppdrag kan se annorlunda ut, deras främsta­ uppgift kanske är att hålla lokalerna öppna. Det gäller för oss att mötas på ett bra sätt.

”Jag kommer härifrån” har premiär i dag, den 6 april, och Elenor Wolgers säger att det är en pjäs som är extremt väl anpassad till bygdegårdarna.

– Teamet har varit ute och tittat på spelplatserna och scenografin är gjord så att den ska fungera överallt. Det är en varm och väldigt rolig pjäs om de som stannat kvar på landet och de som åkte därifrån. Den tror jag mycket på.

Scenkonst Sörmlands huvuduppdrag är att se till att de sörmländska skoleleverna får sig teater till livs. Den så kallade Sörmlandsmodellen är smått legendarisk och innebär att alla elever får se minst två föreställningar per läsår. Hittills har skolorna själva fått välja från en utbudskatalog. Men nu görs modellen om.

– Med 30 år på nacken behöver man se över rutinerna, säger Elenor Wolgers. Vi tar bort valet. I stället blir det vi som väljer enligt en cykel som gör att alla barn får både dans, teater och musik med jämna mellanrum.

Den nya tågordningen rullar i gång i höst och gör det enklare för Scenkonst Sörmland att planera och är en fördel även för artisterna som kan få ett tidigare besked om var de ska uppträda.

För att fördjupa delaktigheten kommer Scenkonst Sörmland att samarbeta med ett antal mellanstadieklasser som får träffa teaterteamet och diskutera pjäsen de ska se eller har sett.

– Vi kommer också att delta i rektorsmöten och jobba på en bättre dialog med skolorna. Vi vill kliva in i skolorna och göra eleverna mer delaktiga i processen med att ta fram teater.

När det gäller att föra ut dansen till vuxna fortsätter Scenkonst Sörmland att arbeta med det koncept som drog i gång i somras – att låta dansare dyka upp på oväntade platser runt om i länet.