Sveriges Skolledarförbund har nyligen genomfört en omfattande enkät bland sina medlemmar. Skolledarna är den yrkesgrupp som har att hantera korstrycket mellan stat, skolhuvudman, personal, elever, föräldrar och samhälle. Av förbundets medlemmar är 51 procent missnöjda med det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun/annan huvudman. Det finns också ett missnöje med lokala politikers kunskap om skolan.
Enkätsvaren innehåller varningssignaler. Drygt fyra av tio skolledare menar att arbetsbelastningen är så hög att den riskerar utbrändhet. Över hälften säger att de inte har tid att vara de pedagogiska ledare som styrdokumenten föreskriver.
Många skolledare önskar avlastning i form av kvalificerat handläggarstöd.
Många ägnar sin tid åt enkla arbetsuppgifter som dokumentation, att förbereda ärenden och att fylla i blanketter. Två tredjedelar arbetar kontinuerligt övertid för att kunna utföra sitt uppdrag.
Det finns skolledare som är ensamma chefer med administrativt stöd bara några få timmar i veckan. Det skulle inte gå att driva ett företag med samma anorektiska organisation. Det behövs fler skolledare för att man ska kunna vara mer närvarande i verksamheten, men utvecklingen går i motsatt riktning med färre chefer i skolan. Det är bekymmersamt att de flesta har en arbetssituation som är pressande, ja, rent av ohållbar.
Samtidigt visar enkäten att skolledare trots allt trivs med sitt jobb. Nästan alla, 95 procent, säger att de känner glädje när de går till sitt arbete och nio av tio delar det svenska skolsystemets värderingar. Men för många är entusiasm och engagemang för yrket på upphällningen och arbetssituationen och arbetsmiljön avskräcker många från att söka jobb som skolledare.
Om Sveriges viktigaste chefer ska kunna leda och utveckla verksamheten på rätt sätt och svara upp mot höga kvalitetskrav, måste yrket göras mer attraktivt. Anställningsvillkoren måste förbättras avsevärt.
Lars Flodin
ordförande Sveriges Skolledarförbund