Säkerhetschef ser feghet i vissa kommuner

Säkerhetsmässigt har inte kommunen förändrat sitt arbete efter terrorattacken i Stockholm. Men Katrineholm är ändå ganska långt framme, tycker säkerhetschefen Peter Henriksson.

Arbetet mot extremismen har inte förändrats i Katrineholm sedan terrordådet den 7 april, men håller hög nivå, säger kommunens säkerhetschef.

Arbetet mot extremismen har inte förändrats i Katrineholm sedan terrordådet den 7 april, men håller hög nivå, säger kommunens säkerhetschef.

Foto: Sandberg/TT Fredrik

Övrigt2017-05-16 05:00

Efter terrordådet i Stockholm den 7 april har kommunens säkerhetschef Peter Henriksson fått frågan, om kommunen förändrat sitt sätt att arbeta mot extremism. Det har man inte.

‒Det vi gör har vi gjort från början. Det är ingenting som förändrats efter terrordådet, säger han.

Peter Henriksson anser att kommunen, till skillnad från många andra kommuner, vågar jobba även med extremistfrågor. Det kan handla om vänsterextremism, som brukar kallas den autonoma rörelsen, högerextremism samt islamistisk extremism.

‒Men jag tycker inte vi är tuffa, däremot kan jag tycka att en del andra kommuner varit fega. Det finns till exempel kommuner som inte vågar ifrågasätta föreningsbidrag och säger att det är att spionera att fråga mer om verksamheten. Men det vore fel att inte se över föreningsbidrag och ställa frågor, det handlar ju om skattemedel. De kommuner som inte ställer frågor är ofta samma som säger att de inte har problem med extremism, säger han.

Att vissa kommuner, med Henrikssons uttryck, "fegar", tror han kan handla om rädsla.

‒Man är kanske rädd för opinionen, rädd för massmedia? För sju-åtta år sedan gick man ut och sa att det finns extremism i förorterna. Då stod exempelvis Dala-Demokraten och Göran Greider och hackade på terrorforskarna, säger han.

Sedan regeringens särskilda samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, försvann från posten, har arbetet tappat fart, tycker Henriksson.

‒Hon var väldigt framåt. Vi och många kommuner är rädda att hela hanteringen ska bli administrativ och byråkratisk. Det ska hellre gå fort och vara effektivt.

I Katrineholm samarbetar kommunen med instanser som polisen och säkerhetspolisen.

‒Vi måste kunna fånga upp signaler och lotsa vidare till polisen, imamer, avhopparverksamheter.

Katrineholm är en liten stad, men procentuellt sett drabbad på samma sätt som andra städer, säger Peter Henriksson.

‒Vi har haft folk som lämnat kommunen och dött med IS och vi har folk som kommit tillbaka. När det gäller den religiöst betingade extremismen går vi på uppgifter från Säpo och ser lite brus i kommunen. Nordiska motståndsrörelsen syns i Vingåker och Flen, de finns på facebook och vill ta plats. Vi har sett väldigt få yttringar från den autonoma rörelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!