Säkerheten i vården hotad

Vi kan inte längre erbjuda våra patienter en säker vård med bra kvalitet. Det skrev överläkaren Raili Tommila till landstingets sjukvårdsledning i december. För Katrineholms-Kuriren berättar hon om sitt nödrop.
Raili Tommila är gynekolog och har jobbat som specialist på Kvinnokliniken på Mälarsjukhuset i över tio år. Läkare har hon varit i trettio år.
När Katrineholms-Kuriren ber henne om en intervju tvekar hon med sitt svar. Vill inte att något missförstås, att hennes uttalanden ska tolkas fel. Hon tycker om arbetet som gynekolog, och har en viss rädsla för vad som händer om hon är öppen med sin kritik.
Men Raili Tommila säger sedan ja. Frågan är så viktig och någon måste våga tala öppet, resonerar hon.
- Vi har allt mindre tid och mindre medel, men ska göra ännu mer. Allt handlar om ekonomi, det har ersatt det medicinska och etiska perspektivet.
I ett åtta sidor långt brev till sjukhusledningen beskriver Raili Tommila alla arbetsmoment som ett patientbesök kan kräva. Det kan ta upp till en och en halv timme i stället för den halvtimme hon har på sig.
- När jag hittar en cysta kan den vara godartad eller cancer. Jag måste förklara vad det innebär, trösta, undersöka patienten från topp till tå om personen ska till operation, förklara risker, med mera.
Från patienter och myndigheter har dessutom kraven på information och dokumentation ökat. Datorsystemen allt ska göras i är däremot fortfarande onödigt krångliga och tidskrävande. Detta bekräftar sjukhusledningen i sitt brevsvar till Raili Tommila, men skriver också att det inte finns några snabba lösningar.
- Jag måste i första hand ta hand om patienten. Jag kan inte säga nej, tyvärr jag hinner inte mer. De andra patienterna får då vänta. Administrationen gör jag sedan på lunchen eller efter jobbet, säger Raili Tommila.
Men den situationen har länge varit ohållbar, både för henne och andra kollegor.
- Politikerna måste ta sitt ansvar och prioritera om resurserna inte räcker. De har lämpat över det ansvaret till professionen, men jag anser att det är ett fult sätt att själva slippa ta ansvar, säger Raili Tommila.
Hon tycker att politikerna ska ha kurage nog att öppet besluta om någon patientgrupp av resursskäl inte ska få landstingsfinansierad vård. Det var också Kvinnolikinkens förslag när landstinget skulle göra besparingar inför 2012. Kliniken ville egentligen inte ta bort någon patientgrupp, men att stänga fertilitetsmottagningen och ungdomsmottagningen skulle drabba de sjukaste minst, löd förslaget. I stället blev det generella besparingar igen.
Landstinget har i åratal utnyttjat vår lojalitet mot patienterna, man utgår från att vi kommer att fixa det ändå, säger Raili Tommila.
Alla inom vården måste därför ta sitt ansvar och säga ifrån, tycker hon. Inte jobba över i smyg eller strunta i att rapportera försämringar i den vård de ger. Medborgarna har ett ansvar när de blir irriterade för att de får vänta för länge utanför sin läkares rum, eller på operationen som dröjer.
- Ställ frågan till politikerna: Vad vi ska göra åt detta? Diskutera! Har vi för billig sjukvård? säger Raili Tommila.
Själv har hon inga direkta svar. Men trycket ovanifrån måste lätta för att hon inte ska behöva välja mellan sin egen och patienternas hälsa.