Fyra lokala pridefestivaler i länet är en stor sak i hbtq-kretsar. Särskilt stort är det på den lilla orten. Trots ett framgångsrikt arbete för ökade rättigheter och minskad ignorans, kan det fortfarande vara svårt i mindre samhällen att öppet visa sig som homo- eller bisexuell, transperson eller queer.
Att därför delta i eller arrangera pridefestivaler på orter som Vingåker, Katrineholm och Nyköping kan ha stor betydelse. Så kan de som är hbtq och bor på orten få och pröva erfarenheter på ett helt annat sätt än genom till exempel Stockholm pride.
– Det är viktigt för sin egen skull att kunna visa att man finns. Men det är också viktigt att kunna ge stöd och visa engagemang för dem som kanske inte kan eller vågar synas, säger Kalle Pettersson som arrangerat flera Pridefester i Nyköping.
Lotten Båvik är ordförande i länets ena avdelning av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. I RFSL Nyköping ingår flera mindre orter i mellersta och östra länet, orter där Båvik har svårt att se att det blir några pridefestivaler inom överskådlig tid.
– Det handlar inte bara om att våga. Det måste finnas personer som orkar ordna sådana arrangemang. Och så måste kommunerna och föreningslivet vara mogna och aktivt delaktiga, tycker hon.
I vissa kommuner används Pride i marknadsföringen, för att visa att en ort är modern och öppen. Men Pride kan också vara ett brett evenemang som sporrar till lokal debatt och dialog också om annat än hbtq-frågor.
Pågående genusforskning vid Linnéuniversitetet i Växjö visar till exempel att det finns pridearrangemang som i sitt program tar upp social utsatthet ur ett större perspektiv, och frågor som våld i nära relationer och avfolkningen på landsorten.