Om krisen eller kriget kommer.
För ett tag sedan damp den ner i brevlådan hos dig och mig: broschyren som ska göra Sveriges befolkning bättre på att hantera allvarliga händelser. Ytterst kan det handla om krig, men det handlar också om hur vi ska tackla kriser, så som informationspåverkan. Vi ska alla vara med och ta ansvar är viljan.
”Men det har ju inte varit krig i Sverige på över 200 år”, konstaterar barnet förvånat när vi pratar om broschyren och han kan inte riktigt förstå hotbilden.
Sedan 1814 har det varit fred i Sverige. Det gör Sverige till det land i världen som haft den längsta perioden av fred.
De flesta av oss hoppas att krig ligger långt borta, och vi helst aldrig ska behöva uppleva det. Men attacker i form av informationspåverkan finns i en nära verklighet och förekommer redan.
Vi kan vara ganska säkra på att att informationsattackerna mot Sverige som land och mot dig som enskild kommer att öka under ett valår som detta
Vi kan vara ganska säkra på att att informationsattackerna mot Sverige som land och mot dig som enskild kommer att öka under ett valår som detta. Den analysen gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och har därför med information om hur vi ska bli bättre på att skydda oss mot den typen av angrepp i broschyren.
Informationspåverkan betyder att en stat eller organisation använder vilseledande information för att påverka hur du tycker, tänker, känner och agerar i olika frågor, förklarar MSB.
Vapnet mot informationspåverkan är i grunden ofta enkelt och detsamma som det journalister använder och använt i alla tider: källkritik.
Källkritiken grundar sig i sunt förnuft, att ställa frågor kring vem som publicerar och vem som säger vad, när och varför?
I dagens samhälle finns krafter som vill söndra genom att sprida falska perspektiv och som vill få dig att ifrågasätta de system och demokratiska spelregler som samhället vilar på.
”Alla behöver vara rustade för att möta de krafter som vill slå sönder”, förklarade kultur- och demokratiministern i en debatt på Folk och kultur i Eskilstuna tidigare i år.
Eskilstunas kommunalråd Jimmy Jansson (S) belyste där att det inte är omöjligt att dessa krafter i valrörelsen siktar in sig på att söndra på kommunal och regional nivå.
En av tre är osäker på sin förmåga att upptäcka fejknyheter
Åtta av tio svenskar säger att medier har ett ansvar att hindra spridandet av fejknyheter, visar en undersökning som branschorganisationen Tidningsutgivarna gjort. Men enskilda har också ett ansvar och tyvärr visar samma undersökning att en av tre är osäker på sin förmåga att upptäcka fejknyheter.
Katrineholms-Kuriren är media som tar fajten mot fejk news. Vi står upp för källkritik och en journalistik som du kan lita på. Vi strävar efter att ge många perspektiv och ha en öppen debatt, grundad i uppfattningen om alla människors lika värde. Vi står för oberoende och jobbar inte på uppdrag av någon annan än läsaren, och vill ge information som bidrar till människors möjlighet att fatta beslut och delta i samhällsbygget.
Oberoende media är ett fundament i en demokrati och därför är Katrineholms-Kuriren också ett mål för den som vill söndra. Attackerna mot media ser ut på olika vis. Ett är att hindra oberoende journalister från att arbeta. Hörde du om Sveriges radios reporter som fick mikrofonen upptryckt i ansiktet av intervjupersonen (chefläkare på Södertälje sjukhus) då hon ställde ansvarsutkrävande frågor? Attacken mot journalisten är polisanmäld och ska aldrig accepteras.
OK, så vad kan jag göra, undrar du? Ja, stå upp för oberoende journalister och för oberoende journalistik genom att betala för det vi gör. Dela det vi publicerar och fyll på så vis de digitala kanalerna med schysst innehåll. Att stötta oberoende journalistik är att ta ansvar i ordkriget.