Så jobbar socialtjänsten med ungdomar

Socialtjänsten i Katrineholm har omfattande verksamhet för att fånga upp "ungdomar på glid". Fältassistenten Magnus Moström berättar hur det går till.

Magnus Moström och Joakim Smedberg arbetar som ungdomsbehandlare och fältassistenter inom socialförvaltningen.

Magnus Moström och Joakim Smedberg arbetar som ungdomsbehandlare och fältassistenter inom socialförvaltningen.

Foto: Jarperud Stina

Övrigt2017-09-05 15:58

Magnus Moström är ungdomsbehandlare och fältassistent hos socialförvaltningen i Katrineholm. Han tycker att samarbetet mellan skolor, polis och socialtjänsten fungerar bra, men att det behövs mer nätverk mellan föräldrarna, där man har mer koll på vad barnen gör och var de är, men även mer information för föräldrar, om vart de kan vända sig.

‒Barnen är symptom på sina föräldrars brister eller svårigheter. Om föräldrarna inte bryr sig eller brister agerar barnen ut. Alla föräldrar vill barnens väl, men en del behöver stöd. Det kan kännas tufft att kontakta socialtjänsten.

En vanlig väg in i socialtjänsten är att någon, ibland skolan, gör en orosanmälan.

‒Orosanmälningar kommer till vår mottagningsfunktion, som oftast träffar familjen och den unge och gör en bedömning om det ska göras en utredning.

När det finns beslut om att utreda kartlägger socialtjänsten situationen.

‒Hur ser det ut med skola och fritid, finns det riskbruk eller missbruk? Utredarna tar beslut om insatser. När det gäller droger har vi färdiga program, som ett haschprogram för unga. Vi har också ett program som heter "kriminalitet som livsstil" för unga i riskzonen för kriminalitet. Vi verkställer också domar, som ungdomstjänst och ungdomsvård och vi jobbar med medling, mellan unga brottsoffer och unga gärningsmän. De ska till exempel kunna vistas i samma klassrum och brottsoffret ska inte vara rädd för en gärningsman, säger Magnus Moström.

Ungdomsenheten har också ett öppet intag, dit man kan ringa själv som ung eller förälder.

‒Man behöver inte vänta in att andra ska känna oro. Om man går på magkänsla, om barnet kanske bytt kompisar eller helt plötsligt ändrar humör, då kan det vara bra att träffa någon utifrån.

Magnus Moström har följt rapporteringen om oron i skolorna och delar inte bilden av en skola i kris. Däremot sprids händelser till allt fler, via sociala medier, säger han.

‒Jag tycker att Järvenskolorna gör ett bra jobb och att de gör vad de kan, säger han.

Han och andra fältassistenter är i skolorna nästan dagligen och konstaterar att exempelvis ett slagsmål, som för några år sedan uppmärksammades av de inblandade och några till, i dag får mycket större spridning.

‒Om två bråkar är det på Snapchat inom tio sekunder och 40 ungdomar springer dit. Det uppmärksammas på ett helt annat sätt i dag. Femhundra vet det som femton visste om förr, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!