Socialstyrelsen skriver i publikationen "Öppna jämförelser 2018 – Våld i nära relationer" att det är viktigt att kommunerna har sådana rutiner då en stor del av dem som har skyddade personuppgifter är kvinnor som lever under hot från en man. I många fall har de även barn.
Då det inte finns några rättsliga regler är det upp till varje myndighet att själv bestämma hur den hanterar skyddade personuppgifter i sina system.
Skatteverket, den myndighet som beviljar skyddade personuppgifter, ger dock vägledning i hur sådana uppgifter hanteras i offentlig miljö. Bland annat tar de upp vikten av att sekretessmarkerade uppgifter är tydligt utmärkta i myndigheternas system. Vingåker är en av kommunerna som saknar en aktuell skriftlig rutin.
Annica Pettersson, chef för individ- och familjeomsorg i Vingåker, tycker att man ändå har en säker hantering av skyddade personuppgifter.
– Om någon begär ut uppgifter har vi en skyldighet att göra en sekretessprövning på om vi kan lämna ut det. Vi följer nationella riktlinjer. Vi tar stöd av Socialstyrelsens vägledningar och förordningar och gör prövningar enligt de lagparagrafer vi har rätt till. Jag skulle tro att vi är väldigt försiktiga då vi vill göra rätt.
Allt fler kommuner i landet skaffar sig också tydliga och skriftliga rutiner för hur man ska hantera skyddade personuppgifter. Trots det är det fortfarande många som saknar sådana. Förra året svarade 25 procent av landets tillfrågade kommuner att de hade den typen av riktlinjer. En siffra som ökade till 35 procent i år. I Sörmlands län är det tre kommuner, Katrineholm, Nyköping och Trosa, som har sådana skriftliga rutiner.
Katrineholm har haft sina skrivna rutiner sedan flera år. Ola Nordqvist, förvaltningschef på socialförvaltningen, berättar att kommunen även har finslipat rutinerna. Han tillägger att Katrineholm även har ett samarbete med Vingåker.
– Vi har ett avtal där vi erbjuder våra tjänster när det gäller insatser riktade mot våldsutsatta vuxna. Men själva rutinerna för hemlighållande ligger på kommunen.