Ida Stucki började rida när hon var sex år gammal. Nu läser hon sista året på ett gymnasieprogram med hästinriktning och är medryttare till ridskolehästen Mai Kai, eller Maja som hon kallas.
‒Jag har alltid varit här, säger hon och ser sig omkring i stallet i Finntorp.
Ida arbetar en söndag i månaden i stallet som hon får lön för. Hon är också på Finntorp en heldag i veckan som en del av sin gymnasieutbildning, då hennes praktikplats är just Finntorp. Men hon är också i stallet de flesta andra dagarna också, antingen för att ha ridlektion, hoppträning eller för att hjälpa till med olika saker.
‒Jag hjälper till så ofta jag kan, som genom att vara funktionär på tävlingar eller genom att göra olika sysslor i stallet. På de söndagar då jag jobbar gör jag allt från att mocka till att väga hö och hjälpa barn som går på ridskolan.
Ida tävlar också i hoppning med hästen Maja.
Vad är det du gillar med hästarna och ridningen?
‒Det är svårt att sätta fingret på. Jag har hållit på med många olika sporter tidigare, som fotboll och innebandy, men med hästar är det en helt annan sak. Man har ett djur att ta hand om och som man ska samspela med. Det finns alltid något mer man kan lära sig och det är kul när man hittar en häst som passar en som handen i handsken.
Gemenskapen i stallet är enligt Ida Stucki något alldeles särskilt.
‒Man kan hänga med alla. Man delar samma intresse och har mycket gemensamt. Jag har vänner i stallet som både är mycket yngre och mycket äldre än mig. När man åker ut på tävlingar är det också personer i olika åldrar som man tävlar mot. Det är inte som någon annan sport.
Finns det något tillfälle då det kan kännas jobbigt att vara i stallet så mycket?
‒Om man har en ridlektion och det inte går bra kan det kännas jobbigt och man kan hamna i svackor, men nästa gång man rider kan det vara toppen. Eller om det är lerigt och grått ute och jag vet att hästen kommer se ut som en lerboll när jag hämtar in henne, det är också jobbigt. Men för det mesta är det kul. Nu när jag har tävlat mer under de senaste åren känner jag att jag har något att träna inför. Det gör att det blir ännu roligare.
Frida Winnerstig är ordförande i Finntorps ridklubb.
‒När vi har aktiviteter som tävlingar, öppet hus eller kafé så hjälper Ida alltid till. Hon är oerhört hjälpsam och har en förmåga att se vad andra har för behov. Hon finns där och lyssnar, pratar och underlättar för andra.
Ida Stucki ingår också i klubbens juniorhopplag. Under lördagen tar de emot stiftelsen Solbackas utbildningsstipendium på 10 000 kronor, pengar som kommer användas för extra hoppträning för laget, hoppspecialen och de som står i kö till hoppspecial.