För att på uppdrag, eller i kommersiellt syfte, få flyga en kamerabestyckad drönare utom synhåll krävs tillstånd från Transportstyrelsen. I dagsläget finns knappt 2 000 utfärdade tillstånd i landet.
Sedan Högsta förvaltningsdomstolen i oktober fastslog att drönare som filmar eller fotar omfattas av kameraövervakningslagen krävs även tillstånd från länsstyrelsen. Domen fick drönarbranschen att gå i spinn. "Vi ägnar oss inte åt kameraövervakning" kan den unisona responsen sammanfattas.
I dagsläget finns ett tiotal formella tillstånd som berättigar till flygningar över Sörmland. Förutom Polismyndigheten och Missing people märks främst företag som arbetar med att exempelvis kartera, inspektera, och mäta från luften. Några jobbar med film eller bildtagning för olika ändamål. Betydligt fler aktörer förmodas dock utföra arbeten.
‒Många har frågat sig varför de ska söka tillstånd för något de inte ägnar sig åt (kameraövervakning), som tar ett halvår att få svar på och kostar cirka 4 000 kronor Straffen är heller inte avskräckande, säger Gustav Gerdes, utbildningsansvarig på branschorganisationen UAS Sweden som företräder registrerade, yrkesverksamma drönarpiloter.
Han säger sig ha talat med ett hundratal fotografer som fotar och filmar med drönare.
‒ Bara en uppger att han har dragit ner på verksamheten, de andra jobbar på som vanligt.
Det exakta antalet drönare, eller UAS (Unmanned Aerial System), i Sverige är okänt. Branschorganisationen UAS Sweden uppskattar antalet till 500 000 - 750 000 farkoster.
‒Det är en extrem ny bransch. Jag har visserligen flugit i åtta år men de senaste tre åren har det exploderat. Den kommersiella användningen av flygande system växer enormt. Ska du investera i aktier så är drönarbranschen ett bra alternativ, säger Gustav Gerdes.
Den kritiserade kopplingen mellan drönare och kameraövervakning väntas också försvinna i höst. Regeringen har lyssnat på kritiken och Justitiedepartementet föreslår att drönare undantas från kameraövervakningslagen. Kravet på tillstånd från länsstyrelserna försvinner och enskildas personliga integritet ska i stället skyddas av reglerna i personuppgiftslagen (PUL).
UAS Sweden som är en av remissinstanserna välkomnar förslaget, och föreslår i sin tur att man även inför ett "drönarkörkort".
‒Vi vill ha hårdare regler och mer kontroll. Ett körkort skulle ge större legitimitet åt det vi håller på med. Vi vill styra upp branschen och visa seriositet gentemot myndigheterna. Man ska kunna lita på att vi har koll och vet vad vi gör, säger Gustav Gerdes.
Hobbyflygarnas framfart i luftrummet behöver inte stå i strid med den yrkesmässiga utvecklingen. Men risken finns, menar UAS Sweden.
‒Vi vill verkligen inte att drönare ska få dålig status. Den som står hemma hos sig själv och fotar sin nakensolande granne är inte en professionell aktör. Alla som flyger en drönare ska känna till vad som gäller kring flygsäkerhet, riskbedömning, personlig integritet och hur man ska hantera materialet efteråt, säger Gustav Gerdes.
Svenska företag tillhör de ledande i världen vad gäller utveckling av drönarnas användningsområden.
‒Det händer saker hela tiden och jag tror att bland annat transportbranschen står på tur. I dag är det ganska värdelöst att frakta och leverera men utvecklingssidan är på stark frammarsch. Om tre år lär det se annorlunda ut. Då är det möjligt med betydligt längre flygtider som öppnar för allt fler användningsområden.
Han tror även att räddningstjänsterna inom fem år ska kunna ha en drönare framme på olycks- eller brandplats någon minut efter larmet.
‒Drönare kan förse räddningsledaren med livebilder redan under utryckning. När du ringer 112 så skickas en autonom (självstyrd) drönare. Men det krävs en utbyggnad av infrastrukturen, ett navigationssystem som inte är gps-baserat utan koordinerar efter utplacerade radiofyrar. Det kräver också ett nytt regelverk eftersom man måste kunna integrera det vanliga trafikflyget. Jag kanske är för optimistisk men jag tror att vi har systemet på plats om fem år, och att det är fullt utbyggt om tio år, säger han.