Undr några veckor har det stått klart att Socialdemokraterna under kommunalrådet Camilla Anglemarks ledning behåller makten. Dock i minorietsställning. Detta sedan de övriga partierna, det vill säga M, VTL, C, KD, FP, MP och V, misslyckats med att resonera sig samman om ett maktövertagande av en mångpartikonstellation.
Moderaterna drog på ett tidigt stadium slutsatsen att det saknades förutsättningar för att bilda en stark majoritetskonstellation och meddelade att de bildade en oppositionsallians med Centerpartiet och Kristdemokraterna. Folkpartiet hade ju lämnat Alliansen redan under våren i syfte att försöka profilera partiet i valrörelsen.
$1
Som indirekt framgått bland annat i en debattartikel i Katrineholms-Kuriren ville ledningen för det lokala Vingåkerspartiet VTL inte acceptera att spelet om makten i realiteten var över. VTL:s ledning fortsatte att föra enskilda samtal med företrädare för övriga partier om ett maktövertagande. Det misslyckades.Moderaterna höll fast vid sin tidigare uppfattning. Den här gången fanns det inte förutsättningar att bilda majoritet tillsammans med VTL på motsvarande sätt som när den så kallade PUFF-majoriteten bildades efter valet 1998. Men uppenbarligen fortsatte samtalen mellan företrädare för VTL, FP och vissa representanter för MP och V – trots att det inom V och MP rådde öppet delade meningar om vilka andra partier det var lämpligt att tala med. På vissa håll närdes nämligen ett hopp om att det Socialdemokratiska minoritetsstyret fortfarande kunde förvandlas till ett rödgrönt majoritetsstyre.
Oppositionsrådet Björn Andersson (M) hade i flera kommentarer talat om Moderaternas avsikt att för Vingåkers bästa under det Socialdemokratiska minoritetsstyret verka som ”ansvarstagande opposition”. Det fick bli grund för ett spektakulärt rykte som förvirrat även vissa politiskt luttrade aktörer. Nämligen att Moderaternas avsikt skulle vara att bakom stängda dörrar samregera med Socialdemokraterna och endast formellt vara i opposition. Syftet skulle vara att få behålla oppositionsrådsposten.
$1
Idén om en Moderat skenopposition var naturligtvis befängd. Att tanken över huvud taget väcktes kan förklaras med, att om den fick tillräcklig genomslagskraft skulle den kunna undergräva förtroendet för Björn Andersson som oppositionsråd och öppna för till exempel VTL:s Martin Larsson, som uppenbarligen väldigt gärna vill bli heltidspolitiker igen.Visserligen har VTL fått med sig flera partier i en valteknisk samverkan, men det räcker inte för att rösta bort M, som ju är betydligt större och dessutom har löfte om stöd av C och KD. Att Folkpartiet ingår en valteknisk samverkan med VTL betyder inte att partiet ställer sig bakom VTL:s populistiska vallöften. Men det indikerar att partiet, om valmöjligheten fanns, skulle föredra Martin Larsson som opposition framför Björn Andersson. Det skulle betyda en desperat opposition. Alltså närmast en motsats till en ansvarstagande opposition.
Det förefaller som om en del av de kvarvarande resterna från den stora Socialdemokratiska Vingåkersstormen ”Carro” (om bland annat skolnedläggningarna) har dragit vidare till oppositionen. Oaktat det demokratiska misslyckandet bakom den interna S-striden går tiden inte att backa tillbaka. För Vingåkers bästa (ursäkta det banala uttrycket) gäller att läget måste gillas. Ett minoritetsstyre kräver allas ansvarstagande. Inte ett räv- och rackarspel.