Den svenska handeln lever redan i framtiden, jämfört med många andra länder i världen.
Utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle går snabbt. I butikerna, restaurangerna och gymmen i länet har det blivit vanligare och vanligare att kunderna bara kan betala med hjälp av bankkort eller Swish i mobiltelefonen.
Klagomål kommer ibland in till Konsumentverket från privatpersoner som undrar om butiker verkligen får neka kontanter från kunder. Och svaret är tydligt:
– Det finns inget hinder för näringsidkare att vägra ta emot kontanter, enligt lagen om betaltjänster. Men det finns undantag. Sjukhus och vårdcentraler får inte vägra att ta emot kontanter som betalning. Det fastslogs av Högsta förvaltningsrätten, detta omfattar patientavgifter, säger Rudina Muliqi, jurist på Konsumentverket.
Det finns olika sätt att se på situationen, menar hon.
– Vi kan se det positiva i digitaliseringen. Det finns en effektivitet och användarvänlig sida. Men det finns samtidigt vissa grupper i samhället som har extra behov av kontanttjänster, säger Rudina Muliqi.
– Därför tycker vi det är viktigt att man tillgodoser det behovet som fortfarande finns. Det handlar bland annat om äldre människor, nyanlända och personer med funktionsvariationer, fortsätter hon.
När det gäller digitala betalningslösningar, som exempelvis Swish, anser Konsumentverket att det vilar ett stort ansvar på aktörerna för att säkerställa konsumenternas säkerhet.
– Ju fler digitaliserade betaltjänster som finns, desto större behov finns det av kontroller och tillsyn, säger Rudina Muliqi.
Vad tycker då fackförbundet Handels, vars medlemmar dagligen möter kunder och hanterar köp, om digitaliseringen?
– Det är positivt för våra medlemmar. Det blir framför allt en tryggare arbetsmiljö eftersom rånrisken minskar. De slipper momentet med bankningen av kontanterna. Vissa butiker använder sig av väktare som kommer och hämtar, medan vissa butiker har personal som själva måste gå och lämna in kontanterna hos banken. Oavsett vilket försvinner det riskfyllda momentet, säger Daniel Weglin, ombudsman och regionalt skyddsombud.
Handels i Sörmland har i dagsläget cirka 3 700 medlemmar. Även om arbetsmiljön för dessa nu förbättras, enligt Daniel Weglin, finns det fortfarande vissa nackdelar med det kontantfria.
– Det kan till exempel vara att vissa kunder inte har kort eller Swish av olika anledningar. En annan sak är om det skulle bli strul med internetuppkopplingen, då kan det kan bli svårt att ta betalt med kort. Men ofta är det inte ett jättestort bekymmer i det stora hela, säger han.
Hur ser du på Swish framfart?
– Går betalningen till ett företagskonto ser vi inget negativt med det, om det går till på rätt sätt. Många föreningar har även börjat med Swish för att sälja kaffe och så vidare. I de forumen är det klockrent. Det känns tryggt och säkert, säger Daniel Weglin.
Kan det inte vara exkluderande också?
– Jo, för personer som inte har mobiltelefon kan det bli problem. Men de flesta har i dag i alla fall ett bankkort. Swish är det fler som inte har.
Personligen tror han att större delen av butikerna kommer att vara kontantfria inom en femårsperiod.
Swish har öppnat upp för betalningar även utanför butikerna.
Daniel Weglin, regionalt skyddsombud på Handels
– I butiker funkar det med enbart bankkort. Swish har öppnat upp för betalningar även utanför butikerna, i föreningar som inte vill jobba med kontanter. Jag tror att en stor del av kontanthanteringen kommer att försvinna, säger han.
En av de mest berörda grupperna av den kontantfria utvecklingen är den äldre generationen.
Pensionärernas riksorganisation, PRO, är Sveriges största pensionärsorganisation med cirka 350 000 medlemmar utspridda över hela landet. Sörmland har cirka 8 200 medlemmar.
I många föreningar är det fortfarande vanligt med kontanter.
– Detta eftersom vi vill att alla medlemmar ska kunna komma på våra tillställningar och att alla ska kunna handla fika och lotter exempelvis. Det finns flera föreningar som använder alternativ, till exempel Swish, men för att alla ska kunna delta använder de flesta föreningar kontanter i sin verksamhet, säger Ola Nilsson, sakkunnig inom bland annat konsumentpolitik på PRO.
För den enskilda individen är det väldigt olika hur pass insatt man är i det digitala, menar han.
– Vissa äldre har helt anammat det med smartphone, bank-ID, bankdosa, kreditkort eller kontokort. Men det är fortfarande en relativt stor andel äldre som inte alls har kommit så långt, eller någonsin kommer att anamma digitala betalningsmedel, säger Ola Nilsson.
Även om det inte är särskilt svårt att få tag på kontanter i dag, har det blivit svårare att använda dem överallt.
Men det finns platser där det fortfarande är helt accepterat.
– Vi har gjort en undersökning flera år i rad. Så gott som 100 procent av alla livsmedelsbutiker kan använda kontanter hela dagarna. Kunderna kan också ta ut kontanter i kassan. Livsmedelsbranschen är därmed den bransch som upprätthåller kontantanvändningen på många håll i landet, säger han.
Vad tänker du om den digitala utvecklingen framöver?
– Vi kan inte stoppa den digitala utvecklingen. Det kommer att komma nya lösningar hela tiden. Därför är det en viktig fråga att även äldre personer, och vi som representerar äldre, får vara med och agera i frågan när man tar fram nya digitala betalningsverktyg, säger han.
Då har man inte möjlighet att vara med på det digitala tåget.
Ola Nilsson, PRO.
– De ska vara enkla att använda, säkra och överkomliga, så att äldre kan ha råd med dem. Har man kanske inte råd att köpa en smartphone, som pensionär med små marginaler, då har man inte möjlighet att vara med på det digitala tåget.
PRO har engagerat sig i frågan. Ett exempel är i Gävle under hösten där både Åhléns, Ikea och Filmstaden har provat att bli helt kontantlösa.
– Där har det gått så långt som att vissa medlemmar bojkottar butiker som bara är digitala. När även de stora varuhusen blir mer och mer digitala, blir det exkluderande för vissa kunder som inte kan köpa varor kontant som de har gjort tidigare. Den fria viljan finns inte kvar, säger han.