Uppe på en höjd i den gamla bruksorten Fagersta i Västmanland ligger Bergslagssjukhuset. Många avdelningar står tomma efter år av nedläggningar. De som finns kvar har koncentrerats kring hallen, vars väggmålningar och stilfulla trappa vittnar om sjukhusets forna storhetstid som landstingsdriven vårdinrättning.
I februari 2010 tog läkarparet och entreprenörerna Anna och Eskil Hammarström över driften av sjukhuset genom sitt bolag Mitt Hjärta. De har ett kontrakt med landstinget på sex år, vilket ger en garanterad frist till sjukhuset och en möjlighet att vända den negativa spiral som 20 år av nedläggningshot har skapat.
Makarna Hammarström tvekar inte på frågan om varför de skulle kunna driva vården bättre och billigare än landstinget.
- Vi gör detta med kött och blod. I landstinget tar man aldrig riktig skarpa beslut, eftersom konsekvenserna inte känns för tjänstemännen och politikerna, säger Eskil Hammarström som är kardiolog.
Anna Hammarström, vd för bolaget, fortsätter:
- De förstår heller inte alltid vad besluten får för verkningar ute i vården. De kanske förstår steg ett, men inte steg två och tre.
Enligt Anna Hammarström skulle Mitt Hjärta alltid sätta det medicinska perspektivet främst. Bolaget skulle inte skriva på ett avtal vars budget inte räcker för att utveckla kvalitativ vård. Utrymmet för vinst skapar de i stället genom att städa upp i den organisation som följt med från landstinget.
De fann till exempel att telefonabonnemangen var dubbelt så många som antalet anställda och att flera av sjukhusets bilar inte rullade många mil om året. Att byta ut hyrpersonal mot fast personal och engagera den i utvecklingen av verksamheten räknas som en prioritet.
Men ett privat bolag har också andra möjligheter än landstinget att hålla hårt i plånboken. I stället för att göra en offentlig upphandling kan Mitt Hjärta åka till Ikea för att köpa soffor till väntrummet. Inte heller behöver Mitt Hjärta ta emot fler patienter än vad som är avtalat och betalt för av landstinget.
Landstinget, däremot, är skyldigt enligt lag att ge alla vård, oavsett hur skatteintäkterna ser ut.
Samtidigt som Hammarströms har erfarenhet av kortsiktighet och resursslöseri i landstingsvärlden ser de en risk med att ekonomiperspektivet sätts framför det medicinska när stora bolag utvecklar sjukvården med syfte att sälja den vidare.
- Vården blir inte bra bara för att den är privat eller för att landstinget driver den. Den blir bra om den drivs av en idé och en vision, säger Anna Hammarström.