Plötsligt händer det

Redan när mina barn var några månader gamla uppmuntrade jag dem att stå. Så småningom gåtränade vi med deras små fötter ovanpå mina. I badhuset lärde de sig att vara under vattnet och lärde sig snabbt att simma.

Övrigt2018-02-20 08:00

Det var roligt att hela tiden se dem lära sig nya saker. När äldsta dottern lärt sig lärt sig cykla tog vi en utflykt runt Duveholmssjön. Det slutade med att jag fick ta lillcykeln på axeln och dottern i barnsadeln sista biten. En sommar vandrade jag med dem på Sörmlandsleden. Vi gick en slinga på elva kilometer med fika och lunch i ryggsäcken. De tyckte nog att det kändes ändlöst fast det fanns saker att titta på och vi hittade kantareller.

För några år sedan övertalade jag dem att paddla kanot och sova i tält. Yngsta dottern pekade på andra sidan av Djulösjön och frågade om det var där vi skulle slå läger. "Först ska vi paddla några timmar", sa jag. "Släpp av mig, det har vi inte sagt något om", fick jag till svar. Hon lugnade dock ner sig på vägen till Baggetorp och Sköldnäs ö där vi slog läger. Vi hade mysigt och grillade och på natten åskade det. På vägen hem fick vi besök av kor när vi stannade på en strand för lunch.

Kanske har jag tagit i för mycket i kilometer och timmar i våra utflykter för det har blivit allt svårare att locka med dem på en tur. Så hände det plötsligt förra helgen att jag fick frågan om vi kunde åka längdskidor vid Jättorp. Jag fixade skidor och fika och trots några vurpor var vi glada och nöjda en halvtimme och fem kilometer senare när vi drack varm choklad med lussebulle till.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om