‒Min inställning är att trygghetsskapande åtgärder är polisens uppgift, men ordningsvakter kan vara ett sätt att lösa den situation vi befinner i oss nu, säger Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande.
Utredningen har tittat på ett antal av de kommuner som har erfarenhet av att anställa ordningsvakter, bland annat Landskrona och Eskilstuna. Där har väktarna främst stävjat bråk och stök på sena helgkvällar. Peter Henriksson, säkerhetschef i Katrineholms kommun, ville inte avslöja för mycket av vad utredningen kommit fram till, men säger att det finns många frågor som politikerna behöver ställa sig.
‒Vad är det för otrygghet man vill stävja? Och kan det göras genom att plocka in ordningsvakter? säger Peter Henriksson.
Erfarenheterna från andra kommuner är tvetydiga, menar han.
‒Det är långtifrån enkelt. I exempelvis Landskrona så satte kommunen in en hel rad av resurser för att lösa ordningsproblemen. Socialtjänsten, skolan och andra kommunala instanser kopplades in för att ta ett helhetsgrepp. Där har det varit svårt att utvärdera vilken betydelse just vakterna har haft.
Att kommuner ersätter polisiära resurser med ordningsvakter är en trend som ökar. Enligt en enkät som P1-programmet "I lagens namn" gjort så uppger 35 kommuner och landsting att deras kostnader för väktare har ökat de senaste åren eftersom polisens resurser inte räcker till.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, ser med oro på utvecklingen och menar att upprätthållandet av allmän ordning först och främst är en polisiär uppgift. Dessutom hävdar forskare att kommunerna inte har något stöd i lagen för att agera ordningsmakt. Göran Dahlström (S) är väl medveten om förutsättningarna.
‒För mig så är katrineholmarnas säkerhet viktigast. Att tro att mer resurser till polisen centralt skulle göra avtryck även i Katrineholm är naivt. I brist på andra alternativ måste vi därför se oss om efter andra lösningar, säger han.