Nu är det ingen direkt slump att det är engelskt i topp eftersom det är mycket meriterat folk som är med i tävlingen. Oftast är det givetvis lovande unga killar med framtiden för sig som kör på den här touren, deras nästa mål är ofta att ta sig in på Europatouren.
Men om man tittar till tvåan Tom Lewis så var han betraktad som ett underbarn när han kom fram för sju år sedan. Sedan har han dalat en aning och inte motsvarat förväntningarna han fick på sig. Kanske han har en vändning på gång.
En annan kille som är rutinerad i sammanhanget är trean Oliver Wilson. 2008 spelade han Ryder Cup ihop med Katrineholms Robert Karlsson och en annan sak de båda har gemensamt är att de båda har vunnit på anrika St Andrews-banan i Skottland. Så Wilson är säkert en man som vill vara med när det drar ihop sig under slutvarvet.
Hur har det då gått för de svenska spelarna?
På en delad sjunde plats med – 8, ligger Mikael Lindberg och med – 6 ligger hans klubbkamrat från AIK i Stockholm, Simon Forsström. Dessa båda är förresten regerande svenska mästare, eftersom AIK vann lag-SM för en dryg vecka sedan.
En kul poäng när det gäller den bäste svensken, Mikael Lindberg, är att han var absolut siste man in i tävlingen. Han stod som 157:e man när en dansk spelare hoppade av sent på måndagskvällen och därmed fick Lindberg den 156:e och sista platsen när han vaknade på tisdagsmorgonen och han kunde kasta sig i bilen från Stockholm till Katrineholm och spela sin tredje Challengetävling någonsin, annars spelar han på den svenska touren.
Det har nu avverkats tre dagar av golf vid Jättorp och arrangörerna får höra idel lovord över banan, vädret och arrangemanget. Tyvärr är det i år, precis som i fjol, inte speciellt mycket folk som har sökt sig ut till Jättorp som åskådare. Man kan tycka att klubbens samtliga 1800 medlemmar skulle hänga på låset när det bjuds på så fin golf och dessutom fint väder. Men så verkar inte vara fallet.