Fram till för några veckor sedan, vill säga, när denna avskyvärda varelse gjorde entré. Efter att ha tryckt tillbaka instinkten att klia mig hejdlöst över hela kroppen, drog jag bort alla lakan, kuddfodral, med mera och gick till apoteket för att inhandla något som skulle kväva livet ur dessa små väsen.
Där konstaterade jag att det inte bara är väldigt besvärligt med löss. Det är också väldigt dyrt. En flaska går på cirka två hundralappar vilket för en förälder med två barn lätt kan betyda en kostnad på fyra hundra kronor.
Detta störde mig ofantligt ända tills jag och det mindre barnet i helgen återigen fick tåga in på apoteket för att inhandla en andra omgång lusdödande medel. Detta efter att lössen hoppat runt bland förskoleklassbarnen och bestämt sig för att göra livet surt för oss, igen.
Apotekaren betonade vikten av att upprepa behandlingen efter en vecka och av att kamma håret noga, varje dag. Jag höll med och funderade högt över varför inte alla är så noga med behandlingen för att undvika spridning.
Apotekaren nickade instämmande men påpekade:
‒Alla har nog helt enkelt inte heller råd. Tänk vad dyrt det blir om man till exempel har fyra barn. Det är synd att det ska vara en klassfråga.