Under lördagen stod dörren på glänt till kommunarkivet under Arkivens dag. Förutom utställningarna ”Barnens Dag – fest och yra till barnens bästa” och ”Katrineholm i litteraturen” fanns möjlighet att botanisera i dåtidens Katrineholm.
I ett sinnrikt system av hyllor ryms en hel stads historia, men också information om dess invånare. Källarväggarna pryds av kartbilder från Oppunda härad och här hänger även Elektrobiografens tablå med föreställningar som "Lidelsens väg" och "Jacks strid med indianer".
– Vi har ungefär 3000 hyllmeter här och ytterligare 500–600 hyllmeter i Ängelns källare. Vår huvuduppgift är att ta hand om det kommunala material som ska lagras för evigt, berättade Roland Blomkvist.
Han har arbetat 19 år i kommunarkivet och kallar med skratt i rösten sig själv för kommuninventarie.
– Det kommer in material regelbundet och tillbakablickarna blir på uppdrag av kommunen och allmänheten. Det kommer bland annat släktforskare eller de som vill veta mer om sitt hus. En väldig drivkraft i mitt arbete är mina skriverier och föredrag som gett stort genomslag.
Årets tema för arkivens dag var fest och glädje och nog bubblade det av barndomsminnen och glada igenkännande i arkivets alla hörn. Att kliva in i denna skattkammare var för många som att gå en långpromenad längs minnenas aveny kantad av sedan länge rivna byggnader och försvunna miljöer.
Kerstin och Bo Karlsson bläddrade i en inbunden samling av Katrineholms-Kuriren från 1973.
– Vi letar efter vår äldsta sons födelseannons. Det är intressant med arkiv och att kunna hitta information om sig själv, säger Kerstin Karlsson.
Väninnorna Majvor Andersson och Maud Larsson tittade på bilder av hur Katrineholms stadskärna förr om åren. De nickar igenkännande åt den gamla bron som förr ledde över järnvägsspåren.
– Vi är katrineholmare och ju äldre man blir, ju mer intresserad är man av hur det var förr, sade Majvor Andersson.
– Det är så många förändringar vid Stortorget och Stadsparken. Torget är rena stenöknen i dag och det är synd, konstaterade Maud Larsson.