Det var hösten 2013 som projektet Tidsenligt lärande drogs i gång bland lärare och elever i årskurs 4-9. I somras avslutades alltihop och nu har en utvärdering gjorts.
Målen med satsningen var att skolorna skulle utveckla nya arbetsformer och metoder, öka lusten till lärande, öka resultaten och att färre elever skulle behöva särskilda stödinsatser.
Resultatet av projektet blev sisådär, om man får tro slutrapporten.
Nya arbetsmetoder har förverkligats, slår rapporten fast. Eleverna har exempelvis enkelt kunnat se en filmsnutt, jämföra bilder på människor och miljöer på ett enkelt sätt. Möjligheten att redovisa med olika medier har också förbättrats.
Men det finns också skolor och klasser där projektet inte har funkat lika bra och där har likvärdigheten brustit. För att förhindra alltför stora skillnader mellan skolor har en förstelärare utsetts att ansvara för detta arbete på alla skolor.
Har lusten till lärande ökat då? Där har det visat sig att lusten att lära ut på ett kreativt sätt hos pedagogerna har varierat mellan olika skolor. Där lärarna lyckats använda lärplattorna på ett inspirerande sätt har också projektet med eleverna blivit framgångsrikt.
Regelbundna mätningar av vad eleverna tycker om arbetet bör göras framöver, står det i rapporten.
Värre är det med resultatet i skolorna. Där har man inte lyckats fastställa huruvida den nya tekniken gjort eleverna duktigare. Resultatet sjönk märkbart under perioden 2013-2015, alltså de första två åren av projektet med lärplattor.
Under våren 2016 ökade resultaten igen, men man vågar inte dra slutsatsen att projektet är orsaken till förbättringen.