Det talas sällan om de ekonomiska risker som en småföretagare tar när denne startar ett företag. Framförallt finns en risk att ett misslyckande leder till stora personliga skulder. Detta gäller även om verksamheten drivs i aktiebolagsform, en bolagsform som många felaktigt tror skyddar mot personliga skulder. För att få fler människor att våga pröva sina vingar och bli företagare måste vi minska riskerna för att personer blir personligt betalningsansvariga.
Vi är många inom allianspartierna som arbetar för ett ökat företagande i Sverige. Regeringens ambitioner att förenkla reglerna är betydelsefulla. Ett lägre aktiekapitel, slopad revisionsplikt för småföretagen, bättre sjukregler för egenföretagare är sådana exempel liksom olika former av starta-eget-bidrag.
Men det räcker inte. Det är dags att också mildra de regler i lagstiftningen som gör styrelseledamöter i aktiebolag personligen betalningsansvariga för bolagets skulder.
Det är kanske inte så förvånande att banken av en nyföretagare kräver både borgen och att företagaren ställer sin villafastighet som pant för företagskrediter. Det har också blivit alltmer vanligt att även hyresvärdar och leasinggivare, ibland till och med leverantörer, ställer sådana krav.
Det kan dock komma som en överraskning för företagare att det i lagstiftningen finns ett antal regler som under olika förhållanden gör företagaren personligt betalningsansvarig. Först och främst gäller detta betalningsansvaret enligt skattebetalningslagen för skatter och avgifter. Även om lagparagrafen är utformad så att det krävs grov oaktsamhet eller uppsåt har rättspraxis utvecklats på ett sådant sätt att det i praktiken alltid råder personligt betalningsansvar när skatter och avgifter inte inbetalas på förfallodagen. Detta har många småföretagare bittert fått erfara. Här måste förändringar ske så att betalningskraven bara drabbar de oseriösa.
En annan situation som en småföretagare kan ställas inför är reglerna i aktiebolagslagen om personligt betalningsansvar för styrelseledamöter om inte kontrollbalansräkning upprättas när aktiekapitalet gått ned till under hälften. Med tanke på att aktiekapitalet nu i de flesta nybildade bolag endast uppgår till minimibeloppet 50- 000 kronor förstår säkert alla att det ofta kan uppstå situationer när detta gått under 25- 000 kronor, inte minst under den allra första tiden av bolagets verksamhet. Dessa regler var ursprungligen tänkta som ett skydd för fordringsägarna men har i realiteten spelat ut sin roll.
Det är nu dags att upphäva dessa regler om personligt betalningsansvar i aktiebolagslagen. Det är alldeles tillräckligt med det skadeståndsansvar gentemot en fordringsägare som kan drabba en styrelseledamot vid vårdslöst eller uppsåtligt agerande samt det skadeståndsansvar som följer vid ett brottsligt agerande.
Med dessa förändringar i skattebetalningslagen och aktiebolagslagen kan vi se fram emot att ett större antal personer vågar ta ekonomiska risker och starta eget företag.
Jan Ertsborn (FP)
riksdagsledamot, vice ordförande i civilutskottet