Vissa inslag i mitt arbete är roligare än andra. Som det årliga uppdraget att överraska årets kulturpristagare, Katrineholms-Kurirens fina pris till någon förtjänstfull lokal kulturpersonlighet.
Tidigare år har jag ringt till pristagaren när kulturprisjuryn (Anette Rogers, ordförande, Eva Annfält, Cissie Brunosson, Bernt Ström och undertecknad, samt adjungerande ledamoten, Katrineholms-Kurirens kulturredaktör Catarina Nitz) gjort sitt.
I år förnyade vi oss och smed hemliga planer som nätt upp höll på att chocka Truls Olin till total tystnad. Catarina Nitz hade lockat honom in i fällan i den falska förespeglingen att hon ville göra en intervju om den offentliga konstens betydelse för staden.
Så där stod vi alltså i Kulturhuset Ängeln i Katrineholm i onsdags medan Tomas Nilssons kamera rullade. Extra "elakt" alltså, eftersom vi filmade Olins fullständiga chock och la ut överraskningen på kkuriren.se.
När chocken lagt sig kommer Truls Olin säkert att börja smida planer på hur han ska kunna sätta sprätt på de 40 000 kronor, som han tar emot under Litterär afton söndagen den 19 oktober. Startfältet av författare på kulturträffen i år är nog det bästa vi haft hittills; Anna Jansson, Viveca Sten, Ken Ring, Henrik Berggren och Louise Boije af Grennäs.
Som sig bör väcker Truls Olins konstval, när han driver utsmyckningen av Katrineholm, många olika känslor. Han är alls inte okontroversiell, vilket visat sig många gånger på KK:s insändarsida.
Det är dock bara att hålla med Olin själv; kultur ska väcka debatt och nutidskonst testar gränser och utmanar föreställningar och attityder. Fortsätt i den andan, det sätter Katrineholm på Sverigekartan!
På tal om kultur och betydelsen av den, inte minst på ett personligt plan, får igång mina tankar när jag läste gårdagens KK-intervju med Jeff Lindström, den mångsidiga talangen från Katrineholm som går på Scenskolan i Stockholm. Som examensarbete har han gjort en enmansföreställning om Stig Dagermans sista tid i livet. Jeff Lindström säger i intervjun att han vill väcka upp intresset igen för författaren som dog 1954.
För oss som var ungdomar på 1970-talet var Stig Dagerman vår idol. Inte minst beundrade vi hans kamp för solidaritet, något som gäller än i dag.
Jorden kan du inte göra om
stilla din häftiga själ.
Endast en sak kan du göra
en annan människa väl.
Detta är redan så mycket
att stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.
Trevlig helg!