Med bara 25 frukostgäster i publiken uppstod den där sköna känslan av att vara på en hemmafest med en både slagfärdig och underhållande gäst. Men anekdoterna blandades med både allvar och historia.
I författarfrukostens inbjudan beskrivs Mian Lodalen som "lesbisk feministikon som var med och introducerade ordet flata i Sverige", men författaren och debattören är inte den som själv vill bli påklistrad etiketter.
‒Jag säger inte att jag är författare och får lite klasskomplex att jag skulle vara förmer, konstaterade hon och tog avstamp i skolårens bottenbetyg i svenska och tonårens aktivism.
Lodalen slogs med säljägare i Norge, ockuperade hus och lågan brann stark att förändra världen.
‒Jag känner fortfarande likadant. Förr var jag en ung arg flata, men jag blir bara mer och mer arg. "Hon var skitarg" kommer det att stå på min gravsten.
I många år har hon föreläst om sin egen regnbågsresa med avstamp i ett Sverige där homosexualitet klassades av Socialstyrelsen som en mental rubbning fram till 1979.
‒Jag träffade min första tjej på hushållsskola 1978 och var livrädd för att avslöjas. Det är svårt att förklara för unga i dag hur omöjligt det var att vara öppen. I ett långt perspektiv är de rättigheter vi har i dag ett ögonblick i historien och vi måste vara vaksamma på bakslag. Det finns inga hbtq-segrar som inte mötts av motstånd och nu blåser det mörkbruna diarrévindar över landet, sade hon allvarsamt.
Hon berättar så storyn om hur hon blev utnämnd till Sveriges första offentliga flata när hon medverkade i tv-programmet Sputnik i slutet av 80-talet.
‒Jag fick höra hur modig jag var som var med i programmet, men det var inte ett dugg modigt utan mitt fega sätt att komma ut!
I Mian Lodalens romaner löper rätten att gå sin egen väg, identitet och kärlek som en röd tråd. Hennes senaste bok "Första natten" från 2017 bjöd på en rejäl utmaning då förlaget ville ha en roman på lättläst svenska.
‒Jag tänkte hur svårt kan det vara, men det var det verkligen. Jag visste inget om lättläst-genren innan, men var femte person i Sverige har stora svårigheter att förstå vad som står i dagstidningar. Värdet av att ta del av litteratur på sina egna villkor är en demokrati och jag är stolt över att jag skrev boken!
Författarfrukosten arrangerades av kommunens kulturförvaltning och samtalet leddes av Katrineholms-Kurirens chefredaktör Marie Hillblom.