Män, män, män. Historieskrivningen präglas av män.
En av anledningarna till att kvinnor utelämnats är att historieskrivningen vilar på befintliga biografiska lexikon där kvinnor förekommer mycket mer sällan än män.
– De juridiska villkoren har under lång tid begränsat kvinnors utrymme i samhället. De har därför hindrats från att i egna namn göra avtryck i offentligheten. Dessutom har urvalskriterierna som avgör vilka personer som biograferas inte inkluderat aktiviteter som kvinnor traditionellt varit engagerade i, till exempel omsorg och utbildning, säger Maria Sjöberg, professor i historia och en av deltagarna i projektet.
– Det finns många kvinnor som gjort väldigt mycket, men som inte lyfts fram i historieskrivningen, säger hon och förklarar att den systematiska nedvärdering som ses av bland annat vård och skola i historieskrivningen får följder in i dagens samhälle när det till exempel gäller lönesättning.
– Vi får en skev bild av samhället i det förflutna om man bortser från områden som är viktiga för människor. Man har inte uppmärksammat vad som egentligen behövs för att ett samhälle ska fungera och där finns ofta kvinnorna.
Hon förklarar att gifta kvinnor kvarstod i juridisk omyndighet, och det var läget fram till 1920 års nya giftermålsbalk. Ogifta hade alltså möjlighet att göra avtryck medan de gifta formellt sett var mera begränsade. Gifta kvinnor verkade ofta i makens namn.
– På så vis kommer vi aldrig att få en fullständig karta över vad kvinnor gjort för samhället, säger Maria Sjöberg.
Men det nya webbaserade Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, lyfter fram 1000 historiskt viktiga kvinnor (och ska på sikt kompletteras med ännu fler kvinnor om projektet får fortsatt finansiering) och öppnar för nya bilder av samhället och en historieskrivning som får chansen att lägga till fler färger.
– Jag tror att det blir en aha-upplevelse för många. Jag tror att vi alla fascineras av vad kvinnor har uträttat på alla möjliga områden och sällan fått den credit de borde. Lexikon kan bidra till att man får syn på de krafter som funnits i utvecklingen till ett av världens mest jämställda länder.
Det unika med SKBL är att det finns fritt tillgängligt på webben och innehåller levnadsteckningar och sökbara biografiska uppgifter om alla kvinnor.
– Många kvinnor är kända sedan tidigare, men det blir något unikt när de samlas i en kollektion. Det blir ett bra komplement till till exempel Nationalencyklopedin, säger Maria Sjöberg och förklarar att i och med att alla uppgifter är sökbara i en databas kan den som vill också göra kvantitativa studier.
Honorine Hermelin är en av kvinnorna som finns med i SKBL. Genom databasen kan den som vill undersöka hur många av de omskrivna kvinnorna som gick på den Kvinnliga medborgarskolan Fogelstad där Honorine Hermelin var rektor.
– Fogelstad var en superviktig utbildningsinstitution för kvinnorörelsen. Här kan man nu få en politisk geografi över var kvinnor har gjort saker och man kan följa den här samfällda rörelsen mot Stockholm.
Vad kommer SKBL att medföra?
– På kort sikt hoppas vi på att SKBL kommer att leda till att kvinnors betydelsefulla insatser för samhället uppmärksammas i undervisningen på alla nivåer och att databasen kommer till användning i forskning. I förlängningen hoppas vi att SKBL, som ju förändrar kunskapsläget och källsituationen, ska bidra till att historieskrivningen blir mer representativ när det gäller vad kvinnor respektive män har utfört i det förflutna.
– Och vi hoppas att du tycker att det är roligt att läsa om allt som kvinnor utfört på ganska usla villkor.