Flera av metoderna som prövats med framgång i #jagmed kommer till nytta även efter att projektet avslutas enligt tidsplan i december nästa år.
Det stödjande arbetet med eleverna avvecklas redan i augusti 2018. Bildningsförvaltningen planerar då att omsätta #jagmeds erfarenheter i en ny satsning mot skolk och avbrutna studier i kommunens skolor.
– Vi tänker oss ett helhetsgrepp på elever mellan 12–13 år och 21, förhoppningsvis också en överbryggning till vuxenutbildningen, säger verksamhetschef Elsemarie Hallqvist.
I artikeln här intill betonar regeringens utredare Malin Gren Landell hur förödande det är om skolan inte agerar mot skolk tillräckligt snabbt. Det är Hallqvist medveten om och vill se en smidigare process från problem till lösning.
– I dag gör många aktörer bra saker, men var och en på sitt håll. Elever med frånvaro mår sällan bra av att det sitter flera aktörer och bollar olika frågor mellan sig. Därför tror jag på en lösning med "en väg in".
Tanken är enligt Hallqvist att under en ansvarig enhetschef samla alla de resurser som i dag möter och arbetar med elever i riskzonen. I detta samlade grepp ska till exempel elev- och arbetsmarknadscoacher, lärare och mentorer, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare och elevhälsans resurser ingå.
Tillsammans med elev, vårdnadshavare och ibland instanser utanför skolan ska de samverka kring lämpliga insatser.
– Det är oerhört viktigt att vi möter eleven där den befinner sig. Kan den inte ens ta sig utanför hemmet måste vi möta upp på annat sätt, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Elever som kanske skräms av att skolan är stor ska kunna få hjälp tillbaka i mindre undervisningsgrupper, exemplifierar Hallqvist.
Detta är den avslutande artikeln i serien. Du hittar tidigare publiceringar om skolk på kkuriren.se.