Nyköpingsbo dömd för hets mot folkgrupp

När polisen klev fram till mannen på Rockbaren hade han ingen aning om vad det gällde, säger han. Han insåg inte att bilden på hans t-shirt föreställde Adolf Hitler och den rasistiska texten på tröjans baksida hade han inte läst. Men Justitiekanslern trodde inte på honom.

Foto:

Övrigt2017-02-09 12:45

Nyköpingsbon, i 40-årsåldern, greps i januari 2016 på baren i Nyköping. Han hade då på sig en t-shirt med en bild på Adolf Hitler och en text som anses rasistisk.

Flera personer på Rockbaren hade reagerat på mannens tröja och kontaktade ordningsvakten, som vände sig till polisen.

Tröjan togs i beslag och mannen skjutsades hem för att sätta på sig en ny tröja och skjutsades sedan tillbaka.

‒Han har förnekat brott hela tiden. Han fick tröjan kastad till sig på en fest. Man har ju inte ögon i nacken. Om han hade haft vetskap om vad det stod på baksidan skulle han inte ha satt på sig den, säger mannens försvarare Gustaf Ljungström.

Men brukar man inte se just baksidan av en tröja när man sätter på sig den?

‒Han var berusad. Och bilden på framsidan var inte tydlig, utan pixlad.

Mannen åtalades misstänkt för att ha spridit ett tryckt, rasistiskt budskap. Många personer i baren ansågs ha sett texten på tröjan under kvällen.

Eftersom brottet lyder under tryckfrihetslagen är det enbart justitiekanslern som får väcka åtal.

I tisdags hölls huvudförhandling i Nyköpings tingsrätt, där bland andra Fredrik Vogel, föredragande hos Justitiekanslern, var närvarande.

Nyköpingsbon fälldes för ringa brott mot tryckfrihetsförordningen och ska betala 120 dagsböter à 150 kronor, vilket är ganska högt, enligt Vogel.

‒De är inte jättevanliga, de här ärendena. Några enstaka varje år. Ett liknande var förra året i Umeå tingsrätt, då en man dömdes till 80 dagsböter för att ha burit en tröja med rasistiskt tryck på sin arbetsplats.

Det här är hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp är ett brott som kan tas upp i olika typer av rättegångar: antingen ett tryckfrihetsmål (till exempel tröjtryck, planscher eller böcker, som i det här fallet), ett yttrandefrihetsmål (till exempel sajter på internet med rasistiska texter) eller ett "vanligt" brottmål (till exempel en Hitlerhälsning under ett möte eller om man klottrar ett rasistiskt budskap).

Innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Enbart justitiekanslern kan väcka åtal när det gäller tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.

Inte bara text, utan även symboler kan vara föremål för åtal.

Tidigare har exempelvis personer dömts som varit klädda på ett sätt som påminner om klädseln hos medlemmarna av de nationalsocialistiska så kallade stormavdelningarna (SA) och skyddsgrupperna (SS) i Tyskland på 1930- och 1940-talen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!