Det menar Maria Blitz Herbstman, mödrahälsovårdsöverläkare vid landstinget i Sörmland.
– Det är ett välkänt problem, säger hon.
Mer än var tionde nybliven mamma, omkring 12 procent, drabbas av förlossningsdepression. Förlossningsdepression kan angripa vem som helst men det finns vissa faktorer som ökar risken.
– En obehandlad förlossningsdepression kan bli mycket allvarlig, säger Maria Blitz Herbstman.
I Sörmland är mödravården bra på att fånga upp kvinnor i riskzonen medan de fortfarande är gravida, men när barnet fötts är det betydligt sämre.
– Vi har en bra organisation i Sörmland med en väl etablerad kedja där barnmorskan inleder hälsosamtal tidigt i graviditeten, alltså omkring graviditetsvecka sju, åtta. Sedan erbjuds ett omfattande samtal inriktat på psykiskt mående i vecka 20.
LÄS MER ► Josephine, 31, drabbades av svår förlossningsdepression – nu vill hon hjälpa andra mammor
Då ställs det enligt Maria Blitz Herbstman bland annat frågor om det funnits psykisk ohälsa före graviditeten eftersom den som tidigare lidit av psykiska besvär löper större risk att drabbas av depression efter förlossningen.
– Psykisk sjukdom kan försämras efter förlossningen om den funnits där redan innan graviditeten, säger Maria Blitz Herbstman.
En obehandlad förlossningsdepression kan bli mycket allvarlig.
Maria Blitz Herbstman, mödrahälsovårdsöverläkare
Finns det tecken på ökad risk kopplas en kurator in, och om kuratorn bedömer att det behövs ytterligare hjälp från en psykolog skickas den gravida kvinnan vidare till psykiatrin.
– Det brukar gå väldigt snabbt, säger Maria Blitz Herbstman.
Förutom tidigare psykisk ohälsa kan upplevelsen av en svår förlossning samt rubbningar i sköldkörteln utlösa en förlossningsdepression.
Från och med i år screenas sköldkörteln hos alla gravida kvinnor i Sörmland.
– Förut var det bara kvinnor i riskgruppen för sköldkörtelproblem som kontrollerades. Nu screenas alla, säger Maria Blitz Herbstman.
Fram till och med förlossningen har alltså mödravården och barnmorskemottagningarna i länet bra koll på patienterna.
– Det blir betydligt sämre efter förlossningen. När föräldrarna lämnar BB, ofta efter väldigt kort tid, hamnar de mellan stolarna och det är upp till dem själva att ta initiativet att aktivt höra av sig till vården.
När föräldrarna lämnar BB, ofta efter väldigt kort tid, hamnar de mellan stolarna och det är upp till dem själva att ta initiativet att aktivt höra av sig till vården.
Maria Blitz Herbstman vill i stället att det ska införas ett system där mödravården, gärna samma barnmorska som den nyblivna föräldern varit i kontakt med under hela graviditeten, ska kontakta mamman (eller pappan) efter hemkomsten från BB för att höra sig för om läget.
– Då kan man till exempel prata om vad som hänt under förlossningen och fånga upp kvinnor som inte mår bra efter att de gått hem med sitt barn. Dagens återbesök hos barnmorskan är alldeles för sent för den typen av samtal, insatserna behövs tidigare.
I Sörmland har det initierats ett projekt för just detta efter en modell från sjukvården i Huddinge där det finns en utarbetad organisation för att fånga upp och behandla förlossningsdepressioner.
– I Huddinge arbetar man över professionsgränser på ett mycket smidigare sätt. Vi är väl medvetna om att det finns ett stort behov av något liknande även här med en större kontinuitet.
Projektet i Sörmland har precis beviljats pengar från landstinget. Det har nyligen också gjorts utbildningsinsatser för barnmorskor i hela länet.
– Det känns bra. Nu kan vi ta projektet vidare, säger Maria Blitz Herbstman.