Nästa vecka ska kommunstyrelsen i Vingåker ta ställning till vad Vingåkersborna egentligen ska få folkomrösta om. Bakgrunden är en motion av oppositionsrådet Björn Andersson (M) ”om folkomröstning angående kommunsammanslagning eller kommunförstoring”.
Motionen har bifallits och kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med motionären och företrädare för S-majoriteten ”formulera en frågeställning med inriktning på kommunens ekonomiska bärkraft”.
Nej som betyder ja
För att en folkomröstning ska ge politikerna den vägledning de säger sig vilja ha, krävs att frågan är enkel och lätt att begripa. Den ska helst formuleras så, att den kan besvaras med ja eller nej. När resultatet föreligger är det förstås bra om både politikerna och väljarna vet vad resultatet betyder.
Förhoppningsvis har den av kommunstyrelsen utsedda frågeformuleringsgruppen gjort sitt bästa. Ett förslag till frågan i höstens folkomröstning i Vingåker ligger på kommunstyrelsens bord till sammanträdet i nästa vecka. Förslaget har behandlats av kommunstyrelsens arbetsutskott som lämnat över ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande.
Om kommunstyrelsen antar förslaget betyder det, att de som vill säga ja till en kommunsammanläggning ska rösta nej, medan de som inte vill det måste rösta ja. Detta förutsatt att folkomröstningen över huvud taget handlar om ja eller nej till att slå samman Vingåkers kommun med någon annan kommun. Det framgår nämligen inte av den hittills föreslagna frågan.
Det beror på
Frågan som föreslås lyder: ”Är Vingåkers kommun tillräckligt stor att agera ekonomiskt bärkraftigt samt att som egen kommun kunna möta framtidens krav?”.
Det enda vettiga svaret på den frågan borde vara ”det beror på!” För vad är ”tillräckligt stor”? Vad är ”ekonomiskt bärkraftigt”? Vad är ”framtidens krav”? Just det, det beror på!
Som ni, bästa Reflexerläsare, säkert vet vid det här laget är jag av den bestämda uppfattningen att Katrineholm och Vingåker – av ett antal olika skäl – borde ingå i en och samma kommun. Helst borde även Flen ingå i den kommunen. Liksom östgötska Hävla och Skedevi. Ändå skulle jag antagligen‚ om jag hade haft rösträtt i nuvarande Vingåkers kommun, rösta ja i folkomröstningen. Förutsatt att jag svarar på den fråga som faktiskt ställs.
Självständighet?
Själva poängen med att vara en egen kommun är att kommunpolitikerna självständigt och oberoende ska ha bestämmanderätt i och över den egna kommunen. Saken borde alltså handla om huruvida Vingåkers kommun, som den ser ut i dag, kan fungera effektivt, demokratiskt självständigt och ekonomiskt oberoende i framtiden. Om vi struntar i självständigheten, oberoendet och effektiviteten har storleken ingen betydelse. Vilka krav som kan tillgodoses i framtiden bestäms då av omständigheter helt utanför de lokala Vingåkerspolitikernas kontroll. Och som frågan ska formuleras ställs inget krav på självständighet.
Utan demokratiskt självständighetskrav är alltså storleken utan betydelse. Och eftersom kommunpolitikerna, ja till och med kommunförvaltningen, då i realiteten blir maktlösa är det meningslöst ställa några krav på dem. Helt andra, kanske okända potentater som konsulter och andra icke valda storheter, får ta itu med framtidens krav.
Avsiktligt otydlig?
Jag påstår inte att den föreslagna frågan, eller ”frågeställningen” som frågan kallas på byråkratiska, är ogenomtänkt. Jag vet inte, men det kan faktiskt vara tvärtom. Den till följd av mångtydighet otydliga formuleringen kan vara avsiktlig för att göra resultatet av folkomröstningen – oavsett vilket det blir – möjligt att tolkas fritt av de politiker som ges tolkningsföreträde i kommunvalet.
Även om formuleringen är genomtänkt betyder det inte nödvändigtvis att den är är politiskt smart. Det kan ju faktiskt hända att väljarna redan inför folkomröstningen och kommunvalet kräver tydliga besked om var de står i frågan om framtidens kommungränser.
Att, som flera redan försökt, undvika att svara genom att hänvisa till frågan om hur Sveriges framtida regioner ska se ut, håller inte. För de lokala politikerna bör helst ha en öppet deklarerad åsikt också i regionfrågan och utifrån den ta ställning för eller emot en eventuell framtida västsörmländsk kommun.
När politikerna inte vet
En sak verkar klar mitt i alla oklarheter. Den planerade folkomröstningen i Vingåker lär krångla till den lokala valdebatten.
Kanske är vi över huvud taget alltför ovana vid folkomröstningar i Sverige. En gång var jag bland annat i delstaten Oregon i USA inför ett presidentval. Det var ett av de mindre spännande presidentvalen i USA, nämligen den gången Clinton omvaldes. Men i Oregon var det en spännande generalvaldag. För samma dag som invånarna i delstaten skull välja president skulle de folkomrösta om inte mindre än 22 olika frågor. Det låter kanske demokratiskt, men jag är inte säker på att väljarna i Oregon hade koll vad de hade möjlighet att rösta om.
I höst ska alltså Vingåkersborna få folkomrösta. De ska få rösta om huruvida småkommunen Vingåker är tillräckligt stor.
När politikerna inte vet hur de ska göra blir det folkomröstning. Politikerna vet inte om Vingåkers kommun är tillräckligt stor. Men de kräver att väljarna ska veta. Och säger förstås inget om vad de avser att göra i händelse av att Vingåkersborna tror att kommunen är för liten.
Det vill till att väljarna i Vingåker har koll!