Tiden mellan kvällens sista mål och morgonens första mäts kontinuerligt sedan 2009 i Katrineholms kommun. Måltidsombuden på respektive avdelning rapporterar när brukarna äter under en utvald natt och mätningen görs under en vecka på våren och en på hösten. 2016 ändrades målet till att begränsa nattfastan till de elva timmar som socialstyrelsen rekommenderar.
Årets första mätning visar att 46 procent av de boende når upp till målet när de som frivilligt väljer nattfasta har räknats bort. Våren 2017 var siffran 35 procent.
– Så här bra resultat har vi aldrig haft tidigare. Kommunen ger oss de rätta förutsättningarna för att minska nattfastan, säger Josefin Sandqvist, verksamhetschef för särskilt boende för äldre.
Sandqvist beskriver fyra fokusområden som äldreomsorgen har arbetat extra med. Det handlar om ledarskap, samverkan, utbildning av personal och tätare uppföljningar.
Josefin Nyberg är en av kommunens tre dietister och jobbar med äldre.
– Jag tror att vi har hittat receptet på hur vi ska förbättra oss. Nu presenterar jag resultaten direkt till personalen i stället för att gå via måltidsombuden, säger hon
Kosten är en viktig del av välmåendet. Om nattfastan är för lång finns risken att de äldre inte har kraft nog att äta följande dag. På sikt leder det till undernäring och nedbrutna muskler. Därför erbjuds något att äta sju gånger per dygn på kommunens boenden och det finns möjlighet att få i sig något däremellan också.
– Vi tvångsmatar ingen, men om man är vaken så ska man få ett erbjudande om att äta något, säger Ulrica Truedsson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
– Det handlar om mycket om hur man presenterar maten också. Många äldre vill inte vara till besvär, säger Annelie Hedberg, ordförande i service- och tekniknämnden.
– Målsättningen är att alla ska ha mindre än elva timmars nattfasta på sikt, säger Ulrica Truedsson.