– När man är så pass full behöver man vård i stället för att bli inlåst, säger Peter Johansson som är chef för polisområde mitt i Sörmland.
I dag är det bara nio procent av de som omhändertas av polisen vid hög berusningsgrad som får någon form av sjukvård. De allra flesta blir alltså körda direkt till arresten hos polisen, det framgår i den så kallade Missbruksundersökningen som gjordes på uppdrag av regeringen 2011.
Utredningen visar också att landstinget har ett tydligt ansvar för personer som är i behov av akuta medicinska insatser, men det finns en stor grupp som befinner sig i ett risktillstånd och behöver vård och tillsyn trots att de vid en första anblick inte verkar ha något akut behov.
Utifrån denna utredning har regeringen beslutat att man ska fördela 35 miljoner kronor under 2014 för att stödja regionalt utvecklingsarbete med syfte att öka den medicinska säkerheten för personer som omhändertas vid hög berusningsgrad. Tanken är att varje län får en del av pengarna om de kan påvisa att alla kommuner, landstinget och polisen i länet vill samarbeta.
I Sörmland är alla parter intresserade. Hit har regeringen avsatt 1 376 000 kronor och den första etappen av det treåriga projektet är att undersöka behoven av att strukturera om.
– Vi kommer börja med att göra en kartläggning kring behoven av detta till hösten, säger Monika Agnedal som är ansvarig tjänsteman på Landstinget Sörmland.
Tanken med kartläggningen är att det ska bli tydligt vilka åtgärder man behöver vidta i Sörmland. Efter det kan man få mer pengar av Regeringen för att bekosta delar av omstruktureringen.
– Det är främst poliser som tycker att den nuvarande modellen är problematisk. Det kan vara svårt att se vilka som är sjuka eller bara berusade, säger Monika Agnedal.
Peter Johansson på polisen säger att, även om det inte är vanligt med allvarliga olyckor i "fyllecellen", skulle det vara en säkrare tillvaro för den enskilde om landstinget tog hand om personerna.
– Det är inte trevligt att ligga i en fyllecell och dessutom är inte arrestvakterna fullt så utbildade som sjukvårdspersonalen, säger Peter Johansson.
Men Peter Johansson ser också problematiken i att landstinget drar det stora lasset vad gäller omhändertagande av berusade.
– Jag har jobbat i Stockholm, där har man gjort så här en tid. Ibland blev det bråk då de berusade inte ville vara kvar på sjukhuset och vi var tvungna att åka tillbaka precis efter vi lämnat av dem. Bristen på undersköterskor skulle också kunna bli ett problem, säger han.