Verkstadsproffset lägger pannan i djupa veck innan han säger:
‒Jaha du. Kardanflänset har fått topplocksflapp och behöver brylkrämas med skruvslafs och svullslangar. Det kommer att gå lös på minst tre miljoner. Capisce?
Så säger han förstås inte. Men det är vad jag hör att en teknisk människa säger, oavsett om hen ska laga min mobil eller min bil. Det är ett helsike att ha hål i huvudet där allt praktiskt och tekniskt borde finnas. I mina drömmar lägger jag armarna i kors och huvudet lite på sned, spänner blicken i verkstadsproffset och kontrar med:
‒Jaså, det säger du. Men jag tycker nog att det kan räcka med ett byte av flärpskocken som förbinder sippslungan med brölbågen. Det kan kosta som mest en mille. Om du inte kan fixa det så tar jag hand om det själv.
I verkligheten säger jag ja och amen och betalar, om inte glatt så åtminstone med tacksamhet över att någon kan där jag brister. Men några råd har jag till alla med tekniska kunskaper som vi med hål i huvudet saknar: ta ner informationen på rätt nivå. Finns det branschkurser om kundbemötande? Gå dem. Och snälla, skratta inte åt min uppenbara okunskap när jag har vänt ryggen till. Den biten sköter jag helt på egen hand.