Åtminstone att döma av de synpunkter som hittills kommit från kommunens politiska nämnder. De fyra som gett remissvar på förslaget är överens om att den nuvarande profilen behöver moderniseras och anpassas till dagens kommunikationskanaler.
Varken bildningsnämnden eller vård- och omsorgsnämnden har något att säga om den avskalade, rödvita loggan som ska ersätta stadsvapnet i tryckt och digital kommunikation. Den ekonomiskt medvetna socialnämnden ser stora vinster med att slippa flerfärgstryck.
Idén om en förenklad, stiliserad logotyp tilltalar även service- och tekniknämnden. Men lyckas förslaget förmedla att Katrineholm är stället för Liv och lust? Symboliserar den innebörden av Sveriges lustgård? ”Logotypen upplevs modern men inte kaxig”, bedömer nämnden.
Den har svårt att bedöma huruvida profilförslaget som helhet lyckas förmedla vad den avser. Nämnden hade gärna sett att både kommunanställda och medborgare fått tycka till i någon form av undersökning.
Därutöver höjer service- och teknik ett varningens lillfinger för avsikten att ta bort särprofileringen av starka varumärken som exempelvis Sportcentrum och gymnasieskolorna. Dessa är konkurrensutsatta verksamheter och kan ta skada av att mista sin särprofil. Ingrepp i inarbetade varumärken överlag kan leda till att goodwillvärden till betydande belopp tar skada, befarar nämnden.
Socialnämnden gillar förslaget och tror att renodlingen av en grafisk profil kommer att underlätta vid digitala publiceringar och i spridningen av trycksaker och informationsmaterial. Förslaget knyter tydligt samman kommuners verksamheter som en avsändare och lär förstärka Katrineholms varumärke, tror nämnden.
Vård- och omsorgsnämnden har granskat förslaget extra ur tillgänglighetsperspektiv. Därför ratas det tänkta bastypsnittet, som bedöms vara svårläst.
Inte heller röd färg på texten faller i god jord. Enligt nämnden uppger Synskadades riksförbund att färgblinda med svårighet, eller inte alls, kan se skillnaden mellan rött och grönt.
Nämnden är rädd att det kommer att bli både tidskrävande och kostsamt att revidera alla skyltar, broschyrer och andra trycksaker, digitala dokumentmallar med mera. Även service- och tekniknämnden efterlyser ett konkret förslag på hur kostnaden för sådant ska fördelas inom kommunen.
Kulturnämnden, bygg- och miljönämnden och Viadidaktnämnden har ännu inte yttrat sig.