Tack vare att Musiksällskapet bildades fick Katrineholm även en egen symfoniorkester.
Under åren har en rad framstående dirigenter satt sin prägel på orkestern, bland andra den legendariske Hans Eichinger från Wien, som verkade mellan 1950 och 1967. De senaste decennierna, från 1976 till 2008, höll Ingemar Berg från Örebro i taktpinnen. Ingemar Berg efterträddes av Camilla Arvidsson från Eskilstuna, som nu är musikalisk ledare och inspiratör.
2005 bytte Katrineholms Musiksällskap namn till Katrineholms Symfoniorkester. Skälet var att det skulle bli lättare att koppla ihop verksamheten med dess symfoniorkester. Namnbytet innebar inga förändringar när det gäller sammansättning eller program.
Orkestern består av cirka 40 medlemmar där stommen utgörs av Kulturskolans musiklärare. Men ofta måste man hyra in musiker, framför allt från Norrköping. En normal säsong genomför Symfoniorkestern fyra abonnemangskonserter med skiftande innehåll. I samband med större körverk, som oratorier, requiem och passioner, samarbetar man med Katrineholms Kammarkör. Konserterna framförs för det mesta i Tallåsskolans aula men större sakrala verk ges i någon av Sörmlands kyrkor.
Det är svårt att berätta Musiksällskapets historia utan att nämna en verklig eldsjäl. Nämligen Stig Brink.
Han föddes in i en småföretagarfamilj. Det var tidigt 30-tal, familjen drev en målerifirma som bland annat lackerade bussar. Måleriet varvades med musik. Stigs far, Simon Brink, spelade cello och hade en orkester tillsammans med sina syskon. De uppträdde på restauranger, klubbar och till och med biografer. Simon Brink spelade även i Eskilstunas symfoniorkester och startade 1940 en privat musikskola i Eskilstuna för 450 elever och 15 lärare, långt innan bildningsförbunden och kommunen kommit i gång med musikundervisning i stor skala. Så Stig växte upp med musik och spelade själv trombon och piano.
1945 sålde fadern sin andel i målerifirman och startade musik- och radioaffären Brinks musik i Eskilstuna. Fem år senare, när Stig var 18 år, köpte fadern ännu en musikaffär. Den här gången på Drottninggatan i Katrineholm. Stig som just tagit realexamen fick som 18-åring ta ansvar för den butiken.
Under 70-talet växte Brinks till ett stort företag i musikbranschen. Och redan då visste Stig Brink vad sponsring betydde.
1983 kom vändpunkten. Brinks hade då butiker i Örebro, Eskilstuna och Katrineholm och en växande grossistfirma. På väg mellan Eskilstuna och Katrineholm körde Stig av vägen och krockade med ett träd. Han överlevde men tvingades amputera ett ben. Det tog honom ett år att komma tillbaka, och han bestämde sig för att sälja butikerna och behålla importverksamheten.
För att kunna gå vidare tog Stig hjälp av musiken. Han började engagera sig i Katrineholms musikliv allt ivrigare. Det blev Katrineholms Musiksällskap som först fick del av hans engagemang och kompetens
Säsongen 1990-1991 blev en milstolpe i Musiksällskapets historia. Symfoniorkestern firade sitt 60-årsjubileum och man ville slå på stort. Och Stig nappade direkt: en jättekonsert med Musiksällskapet i Duveholmshallen, musikalen "Chess" med musik av Björn Ulvaeus och Benny Andersson. Stjärnor som Tommy Körberg och syskonen Glennmark skulle sjunga och det ingick en popkör med kända körsångare och en poporkester med kända musiker. Stig fick med sig dirigenten Ingemar Berg som ansåg att orkestern skulle klara av projektet, och så rullade man i gång. Nu fick Stig anledning att utnyttja sitt kontaktnät och sin förmåga att skaffa pengar. Bland annat sålde han 800 biljetter på ett bräde till företaget Ericsson, och beslöt egenmäktigt och på stående fot att man skulle arrangera två "Chess"-föreställningar.
Succén saknar förmodligen motstycke i Katrineholms konserthistoria, 5 000 personer såg "Chess" i Katrineholm och fortfarande i dag talas det om evenemanget.
Katrineholms musiksällskap fick sin ekonomi tryggad för flera år framåt, och man hade tänjt rejält på gränsen för vad man kan göra. Ett resultat av detta på senare år är till exempel Abba-konserten med Symfoniorkestern och Alcazar i sporthallen i april 2004.