De första åren med eget hus och trädgård fanns ivern och entusiasmen att pyssla. Det var på den tiden man sög in alla råd och tips. Som att gräsmattan måste gödas varje vår. En säck med små vita kulor köptes in – och med den en hurlöst dyr liten vagn att fördela gödningen med.
Kunskapen var dock inte större än att kulorna spreds under vårens värsta torrperiod. Så när gräset började gulna och riskerade att brännas sönder av gödningen var det bara att ta fram vattenslangen och vattna. Plötsligt växte gräset som aldrig förr. Och behövde klippas. Två gånger i veckan, ända fram till oktober.
Men, det är av misstagen man lär sig. Aldrig mer gödning betyder färre klippningar. På bekostnad av att mossan börjar ta över. Nu kan inte klipparen vara inställd på lägsta höjd längre. Då tar det tvärstopp i den mjuka mossan. Den måste höjas – med påföljd att klippningen måste ske oftare igen.
Tillbaka på ruta ett och kanske, kanske det är läge att göda igen. Klart är i alla fall att det är mossigt att inte göra det ...