Det var en lapp på Tempos anslagstavla som blev starten på Morgan Hammarlunds skådiskarriär. Lappen handlade om en teaterkurs för dramapedagogen Julia Fries. Trots att Morgan Hammarlund fick hoppa av kursen när livet som småbarnsförälder kom emellan, så hade han hunnit fastna för amatörteaterns tjusning.
Hur är det att spela polisen Karlsson?
- Det är rätt så kul att göra en roll som är så annorlunda jämfört med mig. Jag är lärare till professionen, han dricker alkohol i jobbet och slåss med brevbäraren. Jag brukar predika att man kan lösa konflikter utan våld.
Varifrån får du modet att stå på scenen?
- I klassrummet är du på sätt och vis alltid ute på en scen. Och min äldsta dotter spelar teater. Hon har inspirerat mig till att våga.
Hur känns det att ”offra” en del av semestern på att spela teater?
- Jag har bra stöd från min familj. Och jag blir en gladare person av det här - fulladdad med energi.
Vad tänker du sekunderna innan du går upp på scenen?
- Att jag ska försöka göra det så bra som möjligt. Även en liten roll ska göras väl med mimik och gester. Vi har fått god hjälp från regissören Pia Widlund och Jenny Wistbacka.
Vad tar du med dig från den här erfarenheten in i klassrummet i höst?
- Glädjen och energin. Många roliga minnen. Och att alla behövs lika mycket. Det har varit som ett stort grupparbete.
Vad ska du göra resten av sommaren?
- Barnen har önskat att de ska få bada i havet. Vi får se på vilken sida det blir. Sedan blir det nog mycket Katrineholm.