8,7 miljoner kronor. Så mycket extra pengar får barn- och utbildningsnämnden nästa år.
Det framgår av den budget som kommunfullmäktige i Vingåker antog på måndagens sammanträde. En majoritet av fullmäktiges ledamöter valde som väntat att ställa sig bakom det budgetförslag som lagts fram av kommunstyrelsen och som arbetats fram av de styrande socialdemokraterna i samråd med andra partier.
Beslutet var dock inte enhälligt. Oppositionsblocket bestående av VTL, MP, FP och V la under mötet fram ett eget förslag. De ville lägga ytterligare pengar på barn- och utbildningsnämnden, pengar som de ville ta från den nyinrättade posten för så kallade sociala investeringar och från kommunstyrelsen.
Budgetdebatten kom i ganska stor utsträckning att handla om annat än budgeten – bland annat om hur olika partier jobbar med ärendena innan de når fullmäktige. Björn Andersson (M) anklagade VTL för att inte delta i arbetet i kommunstyrelsen och i nämnderna. VTL:s platser står ofta tomma, hävdade han.
Martin Larsson (VTL) hade ingen förståelse för kritiken.
— Vad är problemet? sa han, och frågade om kommunens arbete stannar upp om inte VTL är närvarande.
Andersson svarade att det kanske tvärtom fungerar bättre utan VTL, men menade att det är ett problem att partiet kommer med nya förslag under sittande fullmäktigemöte, i stället för att försöka påverka i ett tidigare skede.
Roger Fredman (VTL) kritiserade i sin tur Moderaterna för att de inte tagit fram ett eget budgetförslag. Han tyckte att detta tyder på att Moderaterna är ett stödparti åt Socialdemokraterna.
Även flera andra nämnder får mer pengar att röra sig med nästa år. Socialnämnden får ett tillskott på 2,2 miljoner kronor och kommunstyrelsens ram ökas med 2,3 miljoner. Andra nyheter är att 1 miljon avsätts för så kallade sociala investeringar och två miljoner i en buffert. De sociala investeringspengarna ska användas i förebyggande arbete för att undvika att barn och ungdomar senare hamnar i utanförskap. Tack vare dessa investeringar kan kommunens kostnader minskas på sikt, är tanken, eftersom personer i utanförskap kostar mycket pengar.
Bufferten ska användas för att möta oväntade demografiska förändringar, exempelvis om det kommer fler barn till skolor och förskolor som kommunen inte haft möjlighet att planera för.