59 procent av befolkningen i Katrineholm och Vingåker tar del av våra nyheter varje dag, i print eller digitalt. Det visar undersökningsföretaget Sifos siffror.
Det är en enorm räckviddssiffra och vi påverkar alltså människors bild av samhället i hög grad. Faktum är att vi når fler än Facebook i vårt spridningsområde.
Men vilka är det då vi når? Enligt Sifos mätningar är könsfördelningen mellan våra läsare ganska balanserad, ungefär lika stor andel av våra läsare är män som kvinnor. Mer än hälften av läsarna är någonstans mellan 40 och 59 år. En tredjedel har barn mellan noll och 15 år. Två tredjedelar av våra läsare bor i villa och har en snittinkomst på 23000 kronor.
Vi gör också analyser genom läsarpaneler med papperstidningsläsare för att få veta mer om hur våra nyheter tas emot. Och vi följer noga den digitala läsningen och försöker dra slutsatser genom algoritmer.
Men det finns flera sätt att analysera mediekonsumtion på. Det visar en ny bok, "Smaken för nyheter”, av medieforskaren Johan Lindell, med rötter i Sörmland. Han har framförallt intervjuat ungdomar om deras medievanor och kombinerat svaren med deras bakgrund. Hans analys bygger på att Sverige fortfarande är ett klassamhälle, där olika ekonomiska och kulturella tillgångar påverkar människors positioner, inflytande och status.
Hans slutsats är att människors mediekonsumtion beror på klass. Johan Lindell förklarar att en människas samhällsklass påverkar hur ofta hen tar del av nyheter, vilken typ av nyhetskällor hen vänder sig till och om hen överhuvudtaget tycker att nyheter är viktiga. Människors klasstillhörighet ger alltså olika mediekonsumtion, som i sin tur gör att människor får olika sätt att se på samhället. Resurssvaga klasser växer mer sällan upp med nyheter, prenumererad dagstidning och prat om nyheter än medelklass, som oftare har tillgång till nyheter.
Johan Lindell pekar på att det här är en utveckling som drar isär samhället. Förr var dagstidningen en sammanhållande kraft som gav människor en gemensam bild av samhället. I en intervju med Dagens Nyheter pekar Johan Lindell på att i dag formar människor från olika samhällsklasser sin världsbild med hjälp av olika medier och källor. Han menar att en kapitalsvag arbetarklass oftare tycker att journalister mörkar sanningen i rapporteringen kring invandring, medan en kulturell medelklass inte alls gör det. Olika nyhetskällor ger olika bilder av samhället och gör att människor drar olika slutsatser om samhällsläget.
För att överbrygga samhällets splittring och minska klasskillnader i mediekonsumtion slår Johan Lindell fast att medie- och informationskunnighet är oerhört viktig kunskap att få med sig från skolan. Han pekar också på att media bättre måste spegla hela samhället, alla klasser, i sin rapportering, för att så många som möjligt ska känna igen sig och kunna relatera till nyheterna. Då blir nyheter relevanta för alla.
Kanske handlar det också om att vi behöver få en ökad mångfald i journalistkåren, som sköter rapporteringen. På Katrineholms-Kurirens redaktion är jämställdheten förvisso god, men mångfalden lyser med sin frånvaro och klasstillhörigheten måste nog rätt så rakt igenom kallas medelklass.
59 procent av befolkningen i Katrineholm och Vingåker tar del av våra nyheter varje dag, i print eller digitalt. Det är siffror som vi vill öka. Men då krävs sannolikt en ännu bredare journalistik.