Varken hemmasittarna eller korridorhängarna skolkar i första hand för att skolan är pest. Det kan vara en del av problematiken, men enligt forskningen är frånvaron ett tecken på att eleven inte mår bra – och inte får tillräckligt av stöd och hjälp.
– Det är väldigt sällan bara en orsak till frånvaron och ofta är det en samverkan av faktorer. Det enda som dessa elever har gemensamt är risken för att ströfrånvaron kan starta en snöbollseffekt, säger psykologen Malin Gren Landell, anlitad som expert i Skolinspektionens granskning av ogiltig frånvaro.
Hon skiljer ut fyra huvudsakliga orsaksområden.
Faktorer som relaterar till eleven är ett av dem. Psykisk ohälsa, brist på självkänsla, social fobi och diagnoser som adhd och autism är vanligt förekommande exempel.
– Det kan också handla om identitetsproblem. "Jag vill inte följa samhällets regler. Därför tänker jag inte gå i skolan."
Skolan är ett annat område. Flykten från skolan kan påverkas av allt från sysslolösa håltimmar i schemat till undervisning som uppfattas som för lätt, för svår eller utan tydligt syfte.
Bristande relationer till lärare eller mentor påverkar också, liksom elevens känsla av trygghet i skolmiljön.
Kamratrelationer och hemsituationen är ytterligare två orsaksområden. Mobbning, utanförskap, konflikter med vänner eller föräldrarnas inställning till skolan kan bidra till skolk.
– Det kan också handla om att föräldrar på grund av missbruk eller psykisk ohälsa har ett behov av att hålla sitt barn hemma, säger Malin Gren Landell.