Undersökningen har följt en årskull, elever som började årskurs 1 hösten 2004 och tog studenten 2016. Den visar att många av eleverna inte nådde sin gymnasieexamen till 2016.
Det handlar bland annat om personer som inte blivit behöriga till gymnasiet i tid och personer som hoppat av sina gymnasiestudier.
‒Det är såklart ett misslyckande för samhället i stort. Man har sett att för de flesta jobb krävs en gymnasieexamen, säger Johan Söderberg (S), ordförande för bildningsnämnden i Katrineholm.
Undersökningen, som bygger på siffror från Skolverket, visar att 42 procent av eleverna i Katrineholm som beräknades ta studenten 2016, inte gjorde det. Det motsvarar 142 personer.
‒Det finns flera förklaringar. Katrineholm har tagit emot många nyanlända och de behöver givetvis stöd för att komma ikapp och klara av studierna. Sedan behöver vi jobba med språkutveckling för alla elever, både i grundskolan och i gymnasiet. Vi ser att både nyanlända och etablerade svenskar har svårt att klara ett godkänt betyg i svenska, säger Johan Söderberg.
Att många hoppar av under gymnasieåren tror han bland annat kan bero på att man gjort fel gymnasieval eller känner sig skoltrött.
Undersökningen spår att till år 2029 lär totalt 500 000 elever i Sverige inte ha tagit sin gymnasieexamen som beräknat. I Katrineholm ligger den siffran på 2 200.
På sikt kommer dock flera av eleverna ha tagit en gymnasieexamen, något tidigare studier visat.
‒Om man tittar på hur många som tagit sin gymnasieexamen inom en fyraårsperiod, ligger vi bra till jämfört med resten av landet. Vi gör mycket rätt, men det finns en hel del att förbättra, säger Johan Söderberg.
En av sakerna han tycker måste förbättras är andelen behöriga elever.
‒Vi måste jobba hårdare för att få fler gymnasiebehöriga när de slutar nian, säger han.