GDPR infördes den 28 maj i år och ersatte då den tidigare personuppgiftslagen. GDPR ska stärka skyddet av personuppgifter, fast i vissa fall övertolkas förordningen konstaterar kommunens digitaliserings- och kommunikationschef Andreas Peterzén.
– Det är ett bekymmer om man slutar göra vissa saker för att man är överdrivet försiktig, säger han och ger som ett exempel rutiner när kommunanställda skickar mejl.
– Vi har gått ut med att vi inte skickar uppgifter om personnummer. I vissa fall har det tolkats som att det även gäller personuppgifter som namn och förnamn och det har fått stora konsekvenser. Så länge det inte finns någon tydlig rättspraxis är det bra att vara försiktig, men inte på bekostnad av att man inte kan utföra sitt arbete.
Diskussioner förs om huruvida krypterat mejl ska införas för kommunanställda som mejlar, men det är kostsamt.
– Investeringskostnaden är hög och det kanske bara är runt 300 som behöver skicka krypterat mejl. Vi behöver fundera på hur vi kan använda de system vi har i stället för att slentrianmässigt mejla.
Sedan GDPR infördes i maj har man från Katrineholms kommun anmält ett antal incidenter där man trots förbudet har mejlat personnummer.
– Vi har inte fler incidenter än andra kommuner, men rapporterar alla till Datainspektionen, säger Andreas Peterzén.
När det gäller att ta bilder för exempelvis informationsmaterial är regelverket fortfarande rätt oklart.
– Det här är en gråzon. När vi från informationskontoret exempelvis har fotat evenemanget Lyckliga gatorna där barn deltar har vi haft med en blankett där vårdnadshavare får ge sitt godkännande att barnet får vara med på bild, berättar Andreas Peterzén.
Att en bildpublicering kan få allvarliga konsekvenser vittnar kommunjuristen Maria Knutsson om.
– I en tidigare kommun där jag arbetade publicerade en skola en bild på ett barn som var familjehemsplacerat och hade skyddad vistelseort. Där blev man tvungen att omplacera barnet.