Domaren på en ort i Virginia konstaterade att vandalerna var obildade och dumma snarare än rasister (de hade trots allt klottrat dinosaurier också), och kom på den briljanta idén att döma dem till kultur.
Ungarnas klotter hade varit så rörigt, okunnigt och motsägelsefullt om både det egna landets historia och om nazismens, att domaren tyckte att de behöver kunskap som påföljd.
Nu ska de läsa böcker, se filmer och gå på museer, allt för att sätta sig in i ämnen som jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter, rapporterade The Guardian i veckan som gick.
Bland annat ska tonåringarna läsa "Purpurfärgen" av Alice Walker, "Dödssynden" av Harper Lee, se filmer som "12 years a slave" och besöka ett museum om Förintelsen. Efter ett år av aha-upplevelser kommer ungdomarna att gå ut i världen och lära andra, resonerade domaren.
Nu går det att tycka både det ena och det andra om att se böcker och kunskapsinhämtning som ett straff. Kanske säger hela historien något om vår tidsanda när det inte längre ses som en tillgång, eller ens en nödvändighet, att veta vad en pratar om.
Men bortsett från att kulturstraff riskerar att leda till att den dömde sedan skyr det tryckta ordet och vita dukens magi för all framtid, så ligger det nog något i domarens sätt att tänka.
Det finns många som skulle behöva en dos kultur som komplement till de straff som tings- och hovrätter utdömer. Människor blir klokare, mjukare och gladare av kultur.
Folk som exempelvis tycks ha klippkort till den åtalades bänk efter att ha slagit någon på truten en blöt utekväll behöver verkligen uppbygglig läsning och filmtittning.
Sverigedemokraten Kent Ekeroth, som är åtalad för just ett sådant brott, skulle om han döms säkert ha nytta av Stefan Einhorns "Konsten att vara snäll". Och så skulle jag slänga med en kopia av "Mamma Mia"-musikalfilmen, för jag tror minsann att karln behöver bli lite ljus i själen.
Personer som döms för hot och hat borde förutom rättvisa straff också dömas till att läsa Tage Danielssons samlade verk, för att lära sig hur en uttrycker sig med skärpa, finess, briljans och humor – och med hjärtat på rätta stället. Som bonus kan de få ett ex av Svenska Akademiens ordlista, så att de kan träna på ordförråd och rättstavning.
Och så har vi Fredrik Önnevall, SVT-journalisten som i torsdags dömdes till böter och samhällstjänst för att ha hjälpt en flyktingpojke till Sverige undan ett antagligen förfärligt öde. Vad skulle han få för kulturstraff?
Jag kan faktiskt inte komma på något. Jag begriper hur tingsrätten resonerar och Önnevall får betala sina böter och göra sin samhällstjänst, även om jag nog tycker att den så att säga redan är gjord. Det enda jag vill skicka med honom i övrigt är en varm kram för att han gjorde något djupt medmänskligt i en bedrövlig tid.