I hela världen ska nu genomföras en studie på 16 000 personer.
Runt om i Sverige vill man pröva vaccinet på mellan två- och trehundra patienter på fem orter, och enbart i Eskilstuna räknar man med att kunna rekrytera etthundra patienter.
‒Av dessa får hälften placebo och hälften får vaccinet, säger överläkare Lars Rombo på infektionsavdelningen på Mälarsjukhuset.
Studien i Eskilstuna inleddes för en vecka sedan och man har redan lyckats rekryterat 30 personer och man betonar att det finns plats för många fler som kan tänka sig att medverka.
Lars Rombo önskade att den specifika kravlistan på försökspersonerna kunde vara begränsad till enbart det faktum att hon eller han har fyllt 50. Men det finns ytterligare en detalj som måste uppfyllas:
‒Du ska antingen ha vårdats på sjukhus under minst två dygn det senaste året, eller du ska ha gjort minst tio besök i primärvården det senaste året. Eller du ska ha behandlats med antibiotika någon gång under de senaste tre månaderna.
‒Observera att det är antingen det ena eller det andra, du måste inte uppfylla alla tre kraven.
Vaccinet som sätts in mot bakterien Cl.diff. ska inte förväxlas med det så kallade turistvaccinet (Dukoral) som används för att förebygga en viss typ av turistdiarré.
Bakterien Cl.diff. är vanlig i Sverige. Man räknar med att mellan 8 000 och 10 000 varje år drabbas.
‒Bara detta att vistas på ett sjukhus medför en ökad risk att åka på bakterien, och drabbar den någon med ett nedsatt immunförsvar så kan det förstås vara direkt farligt.
Nu betonar Lars Rombo att alla i målgruppen över 50 år som kan tänka sig att göra en insats för vetenskapens fromma, är varmt välkomna att höra av sig.
‒Men det måste i så fall ske direkt till de båda forskningssköterskor som är direkt knutna till vaccinationsstudien.
‒Senast vi gick ut med en efterlysning så blev hela infektionskliniken nedringda. Det blev inte så bra.
‒Ring i stället direkt till 016-10 35 65 så får du tala med någon som vet exakt vad det hela handlar om.
När vet man om det är ett fungerande vaccin?
‒Ja, säg om fem-sex år borde vi veta.
Vad talar för att det är ett verksamt preparat?
‒Man har redan sett bra effekt av vaccinet i flera mindre studier, men för att kunna registrera vaccinet i hela världen behövs en mycket stor studie för att säkerställa att de första studierna stämmer.
Erbjuds försökspersoner någon morot?
‒Nej, det får vi inte göra. Jag önskar att vi kunde bjuda på en biobiljett åtminstone. Vi kan ersätta för kostnader för resor, men det är också allt. Och så har man 50 procents chans att få ett vaccin som förhoppningsvis skyddar dig från att drabbas.
Studien pågår i cirka tre och ett halvt år, vad är det som tar så lång tid?
‒Man ger tre doser vaccin - de första två med en månads mellanrum och sedan en till efter sex månader. Att ge tre doser är standard för att nå maximalt skydd för de flesta vacciner. I exempelvis barnvaccinationsprogram och för TBE där ger man ännu fler.
‒Redan efter andra dosen vill vi veta om studiepersonerna insjuknar med diarré, som vi i så fall gärna vill ta prov från för att se om den skulle bero på cl. difficelebakterien eller orsakas av något annat. Vårt intresse av att ta avföringsprov fortsätter under en treårsperiod efter sista vaccindosen.
Några andra bieffekter?
‒De biverkningar som man sett i de tidigare mindre studierna är mestadels lokala sådana. Rodnad, ömhet och svullnad på insticksstället under något dygn. Det finns enstaka rapporter om dygnslång feber men det är inte vanligt.