Han är ersättare för Liberalerna i kommunfullmäktige och är inte ensam om frågeställningen.
Under flera år har företrädare för oppositionen ifrågasatt och reserverat sig mot kulturnämndens praxis att betala ut ett årligt, fast belopp till Katrineholms islamiska förening.
”Vi anser det inte rimligt att kommunens skattebetalare ska betala närmare en kvarts miljon för ett bidrag som ingen annan frikyrka i Katrineholm kan åberopa”, skriver John-Erik Nyman när bidragsfrågan nu återigen ska upp på fullmäktiges dagordning.
Denna gång är det kommunstyrelsens förste vice ordförande, Lars Härnström (M), som avkrävs svar. Av vilka skäl anser Moderaterna att bidraget är försvarbart? Borde inte en förening med cirka 900 medlemmar kunna finansiera sin verksamhet själv? frågar Nyman.
Kulturnämnden beviljade i februari Islamiska kulturföreningen 220 000 kronor i hyresbidrag för 2018. Stödet ges enligt kulturnämnden till ”föreningar som har en starkt utåtriktad verksamhet för en bredare allmänhet, eller som riktar sin verksamhet till målgrupper som ligger i linje med kulturnämndens mål och visioner”.
Andra föreningar som är eller har varit berättigade till bidrag under de premisserna är Drag utan drog, Katrineholms musikkår och Katrineholms symfoniorkester. Till exempel har Dud tillsammans med föreningen Teater K i år fått 325 000 kronor i hyresbidrag.
Kritiken mot det så kallade "moskébidraget” utgår från att andra trossamfund får lov att bekosta sina konfessionella lokaler utan skattemedel. Moskén är regelns enda undantag.
Skälet till det har dock förklarats flera gånger förut, bland annat av kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S). Moskén är enligt den politiska majoriteten så mycket mer än en plats för bön. Den betraktas som kulturlokal där det bedrivs flera olika verksamheter som bidrar positivt till det lokala integrationsarbetet.