Många gånger har ett minnesmärke över Katrineholmsförfattaren Ragnar Thoursie (1919-2010) varit på gång. Men förslaget om en gata uppkallad efter Thoursie föll på det svårstavade namnet. Och förslaget om ett minnesmärke i en rondell stupade på att det skulle bli dåligt ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Kommunens kulturnämnd och Sällskapet Ragnar Thoursies vänner har hela tiden strävat åt samma håll, även om det har tagit tid. Och på lördag den 9 juni är det dags att inviga Katrineholms första litterära bänk, Thoursies minnesbänk, i Katrineholms stadspark. Gustav Persson ligger bakom utformningen av bänken, som kom på plats i parken i måndags och som ska vara delvis uppvärmd. På bänken står att läsa "En öppen stad, ej en befästad, bygger vi gemensamt. Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet", ur dikten "Sundbybergsprologen". Så småningom ska en skylt som beskriver Thoursies gärning tillkomma.
Sällskapets ordförande Gösta Palmfjord är lättad och glad och ser fram emot invigningen.
– Hur det känns? säger han lyckligt och lägger handen på hjärtat när Kuriren möter honom vid den litterära bänken som har fått en central plats i parken, mellan scenen och Gröna Kulle.
När det förra året stod klart att det skulle bli en minnesbänk sa kulturnämndens ordförande Cecilia Björk (S) att satsningen var sällskapets förtjänst:
– All heder åt dem. De har varit väldigt aktiva och drivit den här frågan.
Det var 2010 som en trio katrineholmare inledde sin kamp för att Ragnar Thoursie skulle bli uppmärksammad i den stad där han föddes och växte upp. Wera Olovsson, Gösta Palmfjord och Britt Söderholm drev frågan inledningsvis och sällskapet Ragnar Thoursies vänner bildades formellt 2012.
– Ragnar Thoursie är något som katrineholmarna kan vara stolta över, sa Wera Olovsson då i en intervju i Katrineholms-Kuriren.
Men samtidigt som Thoursie är hyllad för sitt författarskap är han okänd för många. Inte ens Kerstin Ekman, en annan litterär storhet som växte upp i Katrineholm, kände till honom i sin ungdom.
– Jag blev besviken när jag fick veta att en så stor poet som Thoursie var uppvuxen i Katrineholm men att jag hade lyckats ta studenten utan att känna till honom, sa Kerstin Ekman när Wera Olovsson intervjuade henne i Kuriren 1993.
Men nu får katrineholmarna större chans att lära känna sin folkhemsdiktare – och samtidigt ta en paus på den litterära bänken.