Lekfullheten har gjort lärandet lättare

De har tragglat med svenskan utan att komma någonstans. Men nu börjar det lossna för ett 20-tal av Viadidakts SFI-elever. Efter ett läsår med suggestopedi som lustfylld lärmetod står dörren till nya hemlandets språk på glänt.

Foto:

Övrigt2018-01-05 07:00

Klassrummet är ljust och välkomnande, väggarna översållade med färgglada bilder, bokstäver och ord. I en halvcirkel sitter ett 20-tal vuxna män och kvinnor, blåjeans och hijab.

Deras rötter är olika: Mellanöstern, Afrika, Asien. Men en sak är gemensam. De har i princip ingen skolbakgrund alls.

Därför får de varsitt bagagemärke i handen. För nu är klassrummet en flygplats full med vilsekomna resväskor att begära ut. In på detta skådespels scen applåderas "Sångerskan Jill”. Hon bär chic boa och solhatt och visar eleverna hur taggen ska användas.

”Cecilia” i utlämningen behöver dock veta mer än nummer och färg på väskan. Vad innehåller den? Ett vitt linne?

– Det var ju så varmt i Paris. I väskan ska också finnas ett par flip-flops, säger "Jill" teatraliskt.

Aha, nickar klassen igenkännande. Och en svart kjol.

– Kort eller lång? undrar eleven Heba Dandal.

Så har SFI-lärarna Karin Pettersson (”Jill”) och Yvonne Nyberg (”Cecilia”) introducerat dagens lektionsämne: kläder.

Har ni också tappat era väskor? undrar de och släpper in eleverna i rollspelet. Alla deltar, läser ivrigt från lappar vad deras väska innehåller.

– "Jag har ett par bruna skor", säger Kasem Hussein som för första gången i sitt 62-åriga liv börjat läsa och skriva.

När Viadidakts övriga SFI-elever går till traditionella lektioner, undervisas denna grupp enligt metoden suggestopedi. Den bygger på att sätta elevernas alla sinnen i arbete och skapa en lekfull lust till lärandet.

I återkommande övningar kring bilder, ord och fraser nöts språket in med hjälp av sång, dans, rollspel och andra aktiviteter. Det passar dessa elever bra eftersom de kört fast i den traditionella undervisningen.

– De har ingen studieteknik och vet inte hur de ska göra för att lära sig, förklarar deras lärare som själva har vidareutvecklat lärmetoden och skapat sitt undervisningsmaterial.

På deras lärarrum finns också en pärm, sprängfull med bilder på eleverna i olika undervisningssituationer. Här finns också foton från olika aktiviteter utanför klassrumsmiljön.

På en bild är klassen och letar vårtecken i naturen. På en annan är eleverna ute på hal vinteris – bokstavligen. Här finns bilder från tipspromenader, ett besök på Djulö herrgård och en spontanträff med toppolitikern Göran Dahlström, från en motionsrunda med gångstavar. Flera bilder är tagna på Kulturskolan, där klassen en gång i veckan hälsar på och sjunger till musik.

– Forskning lyfter oss. Det är bra att det kommer in expertis som ser på vår verksamhet med nya ögon och ställer kloka frågor, tycker Birgitta Åberg Andersson.

Metoden infördes i projektform i augusti 2017. Då kunde ingen i gruppen läsa. Nu har de börjat knäcka koderna och gör tydliga framsteg, tycker lärarna.

– Målet är att de ska klara sig bättre i vardagen och bli självständiga medborgare med allt vad det innebär i fråga om skriftlig och muntlig kommunikation, säger Karin Pettersson.

– Då kan de också kliva tillbaka i vuxenrollen som många av dem på grund av språkbristerna har tvingas lämna över till sina barn, säger Yvonne Nyberg.

Halvtid för projektet

Suggestopediprojektet är tvåårigt och bedrivs av Viadidakt tillsammans med Eskilstuna kommun. Det finansieras fram till sommaren 2019 med medel ur Europeiska socialfonden, ESF.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!