Leila och Khaled får inte rätt hjälp – experter starkt kritiska till socialtjänsten

Leila och Khaled omhändertogs och bor nu i skyddat boende. Nu kommer kritik mot hur socialtjänsten hanterat fallet. – Man placerar de drabbade som små kaniner i olika skyddade boende istället för att ge dem det stöd de behöver, säger Sara Mohammed, expert på hedersförtryck.

Övrigt2018-11-21 08:04

Leila och Khaled bor i dag på skyddat boende, i trygghet. Men framtiden ter sig mörk. De berättar om boenden där det professionella stödet inte räcker till. Båda mår mycket dåligt.

– Jag hade inget att göra på det första boendet och det var kaos där, berättar Leila.

– Det kändes som att sitta i fängelse, jag har inte begått något brott, de andra vara knarkare, förklarar Khaled och fortsätter:

– Egentligen ska de hjälpa oss, vi som är hotade, de ska ge oss ett bättre liv så att vi orkar tänka på att fortsätta leva.

Det senaste året har de blivit omhändertagna två gånger och placerade i skyddat boende långt ifrån familj och vänner. Enligt experter på hedersproblematik har paret inte fått rätt hjälp.

– Vi människor behöver medmänsklighet, kärlek och trygghet men dessa offer saknar allt. När du vet att dina föräldrar är beredda att döda dig, tappar du tron på livet. De vill inte hem till helvetet, men många åker hem ändå eftersom man placerar dem som små kaniner i olika skyddade boende utan att ge dem det långsiktiga stödet som de behöver, säger experten på hedersförtryck Sara Mohammed från organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF.

Att Leila och Khaled tidigare återvänt till sina familjer är ett tecken på att socialtjänstens insatser inte fungerat som tänkt.

Hoten mot Leila började för över ett år sedan. Hon blev misshandlad av sin familj och efter en orosanmälan från Leilas skolsköterska blev hon omhändertagen av socialtjänsten. Men hon mådde inte bra på skyddat boende. Hon saknade sina syskon och skyddet begränsade hennes liv.

– Jag började längta efter mina syskon och det var så mina föräldrar fick mig att komma hem. De sa att mina syskon inte mådde bra.

Jag ville hem och träffa dem igen

Leila om livet på skyddat boende

Mehmed Hasanbegovic är chef för socialförvaltningen i Eskilstuna. Han vill inte kommentera det enskilda fallet. När Eskilstuna-Kuriren ställer generella frågor om omfattningen av hedersförtryck i Eskilstuna går det inte att få några svar. Anledningen är att Eskilstuna kommun inte för statistik eller noterar där det förekommer hedersförtryck.

Sara Mohammad är inte bara kritisk till socialtjänstens insatser mot de drabbade, hon är även kritisk till att socialtjänsten inte omhändertar alla barn i en familj där det finns hedersförtryck, även syskon.

– Familjer utnyttjar flickornas kärlek för syskonen. Socialtjänsten måste förstå detta och ändra sitt synsätt. Det handlar inte om en mamma som är trött någon dag och som får ut sin aggression mot sitt barn, utan det är en pågående och ständig kontroll, trakasserier och begränsningar för alla barn, inte bara flickan.

En av Sveriges främsta experter på hedersproblematiken, Astrid Schlytter, håller med.

– När föräldrarna har varit våldsamma mot ett av syskonen och hotat flera personer borde man omhänderta alla barn. Socialtjänsten brukar säga att de måste ha bevis för att dessa syskon är misshandlade men syskonen lever i ett sammanhang där de får höra att systern är värdelös. Det är en mental misshandel som pågår, säger hon och betonar att det hedersrelaterade våldet är ett våld riktat mot det egna barnet.

Mehmed Hasanbegovic på socialförvaltningen är medveten om problemet. Men menar att det inte är så enkelt.

– Det är inte alltid så att alla syskon kan omhändertas eller placeras frivilligt i en familj. Syskonen är inte nödvändigtvis beredda på förändring just då. Detta kan komma senare.

Dessutom menar Mehmed Hasanbegovic att Leila och Khaled erbjuds stöd på boendet från bland annat sina socialsekreterare. Men Sara Mohammad menar att det inte räcker. Socialsekreterare, kuratorer och andra saknar kompetens om hedersförtryck.

– Utsatta behöver långsiktigt boende, med professionella som kan hedersvåldsfrågan och en stödperson. En bra stödperson är guld värd, säger Sara Mohammed som förklarar att det alltid finns stor risk för självmord bland offren.

Men det är inte bara Leila och Khaled som behöver hjälp, det gäller även Kahleds familj, som har fått ta emot flera dödshot. De vill nu ha stöd för att flytta till en annan stad där familjen kan fortsätta leva sitt liv i fred. Men det stödet har hittills uteblivit.

Är du utsatt för hedersvåld och förtryck?

Känner du en oro för att åka utomlands, är du pressad att göra saker som du egentligen inte vill eller känner du att du inte har samma frihet som andra i din egen ålder? Känner du dig hotad?

Du kan vända dig till skolpersonal, socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor. Polisen kan du ringa på 114 14, men vid en akut situation eller pågående brott ring 112.

Det finns också frivilligorganisationer som kan hjälpa och ge dig stöd, bland annat:

Barnrättsbyrån, 08-150 222, info@barnrattsbyran.se

Bris, för barn: 116 111, för vuxna: 0771-50 50 50, bris.se

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, 08-711 60 32, 070-441 10 75, gapf.se

Rädda Barnen – chatt för barn och unga, dinarattigheter.se, stodchatt@rb.se, 08-698 90 00

Linnamottagningen/Kvinnors nätverk, 020-40 70 40, kvinnonet.net

Maskrosbarn, 073-695 15 05, kontakt@maskrosbarn.org, www.maskrosbarn.org

Origo, 08-508 251 20, origostockholm.se

Shanazi hjältar, Hoshi Kafashi, 072-734 96 69, hoshi@linkoping.se

Somaya kvinno- och tjejjour, 020-81 82 83, www.somaya.se

Terrafem, 020-52 10 10, www.terrafem.org

TRIS, 0774-40 66 00, info@tris.se, www.tris.se

Källa: hedersfortryck.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om